Det började gå mot slutet av vårt byggprojekt, Längan.
Bara snickarboden var kvar att färdigställa.
Hösten 2006 restes väggarna och taket kom på plats.
En viss seghet hade gripit oss och dokumentationen i bild uteblivit.
Nyfikenheten på om vi kunde bygga hade till viss del försvunnit,
med vår "erfarenhet" tyckte vi att vi var proffs!
Men lite nytt snickeri som krävde tankeverksamhet blev det.
Tomten sluttar svagt och snickarbodens plintar blev höga för att komma i våg.
Golvet och dörren kom högt upp och en trappa behövdes.
Tre rejäla steg som är inbjudande att sitta på.
Många koppar kaffe har intagits på den trappan - lunch också!
Är byggmästarn hemma står dörren för det mesta öppen.
Här är ofta full slöjdverksamhet vid hyvelbänken.
Våren 2007 inredde vi rummet, spikade pärlspont på väggarna.
Inte ända upp till taket, bara till takstolarna,
på så vis fick vi en liten hylla högst upp, lagom för burkar med pigment.
På listen nedanför hängde vi våra färgprover och penslar.
Väggarna grundades med vitt och ströks sedan med ultramarin.
En stark och läcker kulör som dock har bleknat med åren.
Luckan in till gäststugan blev mest en irriterande detalj.
Sofia klippte plasten i fransar och så fladrade den i några år.
Till slut snickrades en lucka som sattes för hålet.
Byggmästarn drömmer om ett supskåp,
och det kan han väl få nu när det är färdigbyggt.
Men spriten får han dela med gästerna, hålet där är inte igensatt.
Och bra är väl det, man ska bara dricka i sällskap!
Vilken snickarbod, den finaste jag sett..... På torpet finns det 1000 maskiner och miljoner skruvar i en enda oordning! Er snickarbod inbjuder till att börja slöjda, härligt!
SvaraRaderaDet finns en ordning i röran - men stökigt är det ofta!
SvaraRadera