måndag 29 februari 2016

Den gula klänningen

Minns du klänningen som var gjord av jeans.
Från blått till gult - låter otroligt.
I Borås stötte jag på den igen.


Förra gången jag såg den var på modeutställningen på Liljevalchs konsthall.
Nu visades den i Smart Textils lokaler i anslutning till Textilhögskolan.
Här har man samlat forskares och studenters arbete,
för att visa på inovationer med hopp om att någon entreprenör vill ta vid.


Att forska på återvunna fibrer är viktigt för framtiden.
Textilt material kommer att vara en bristvara om inget görs,
och vår konsumtion av textil en miljöförstöring.


Vår guide, på Textilhögskolan, Stina Björquist har skrivit sin kandidatuppsats i ämnet.
Nya t-shirts av gamla jeans heter hennes uppsats,
och hon har skrivit den tillsammans med Julia Aronsson.


Det här barnplagget har de tillverkat av garn som är återvunnet av jeans.
Vill du läsa uppsatsen? Den är läsvärd och tänkvärd!


söndag 28 februari 2016

Textilhögskolan

Jag har varit i Borås igen,
på skolresa och bland annat besökt Textilhögskolan.


Det är alltid eleverna som guidar studiebesöken,
och den här gången var det Stina Björqvist som visade oss runt.
Vi började i stora maskinhallen där vävstolarna står på rad.


En del väldigt stora med många trådar,
dels för vävteknikens funktioner och dels för själva väven.


Här en liten jacquardvävstol för vävning av bandetiketter.
Trots att det "bara" blir små och smala band behövs det många trådar.


Maskinparken är imponerande och här är en stickmaskin.
Det finns bara fem stycken i hela världen och en står på textilhögskolan!


Det är inte bara maskiner som gör intryck på mig,
här finns också massor med olika sorters garner att sticka med.
Garn som är magnetiskt och ger en vara som drar åt sig metall.


Eller tyg av metall - koppar, mässing, järn ...


Eller garn av världens starkaste fiber - dyneema.
Omöjligt att slita av. Används till skyddskläder,
både i yrkeslivet och sportvärlden.
Cykelbyxor är ett exempel. 


Garn kan även användas för medicinskt bruk.
En stickad stent förs in i blodkärlet,
 och kan sedan repas upp - dras ut och tas bort - när den gjort sitt.
Patienten får en bättre och lättare behandling. 

Textil är bra till både det ena och det andra,
och nya användningsområden forskas fram på Textilhögskolan.

lördag 27 februari 2016

Pernilla Kolmodin

Har du varit på Indisk marknad?
Varje sommar har vi på Gotland marknad med indiska varor,
och då kan man göra massor med fynd.


Pernilla Kolmodin köpte tryckstockar,
trästämplar med fint utskuret mönster - en indisk specialité.
Så nu mönstrar hon skinn med tryck i olika kulörer.


Att trycka på skinn har Pernilla lärt sig på utbildningen,

Hon har gått två år på skolan och en specialkurs efter det.
Idag förädlar hon lammskinnen från familjens jordbruk,
och de är sedan till salu i gårdsbutiken på Norrbys lammgård i Hörsne.

Att skapa med skinn ger energi och gör att jag mår bra, säger Pernilla.
Skinn från lamm som haft det bra under sin livstid,
det är klart att det är en förmån att få jobba med sånt material.

Som lärare på utbildningen mår jag bra av resultatet,
så många elever som verkligen hittar en försörjning utifrån de kunskaper de fått. 
Det är bara att önska dem lycka till!

Får du lust att studera hos oss?

Välkommen.

fredag 26 februari 2016

Ulla-Maj Skoglund

En del elever vill nästan aldrig sluta skolan.
Jag tar det som ett gott tecken,
de trivs med lärandet!

Tröja stickad av Ulla-Maj Skoglund. Foto: Mattias Lindbäck, Liljevalchs konsthall.
Ulla-Maj Skoglund hör till dem.
Fem år, eller var det sex, var hon kvar innan vi sa stopp.
Men så blev hon välutbildad också!

En av hennes specialitéer är att spinna garn av gotlandsull.
Utan att karda den först, tottspunnet garn.
Det kräver en väl utvald fårfäll och att man är känslig i fingrarna,
så att ullen bara kan löpa in i spinnrocken.

Ulla-Majs tröjor på utställningen Av lamm. Foto: Birgitta Nygren.

Av garnet stickar hon sen tröjor.
Handstickat och handspunnet - det blir något extra det.
Lite mohairaktigt liksom - det ruggar sig självt.

Visst är Ulla-Maj medlem i Textil Gotland, här hittar du henne!

Ja så måste jag tillägga att Ulla-Majs tröjor är lika snygga,
men det är väldig skillnad på fotograferna!

torsdag 25 februari 2016

Heike Johansson

Nu vill jag presentera Heike Johansson för dig.
Hon hade redan ett företag när hon började på skolan.
Bondarve Lamm & hantverksgård.


Gårdens lammskinn förädlar hon till olika produkter.
Men det Heike syr mest är smycken dekorerade med tenntråd.
Hela familjen hjälper till i företaget.
Heikes dotter som gått på dagiset Mullvaden kom med en idé.


- Mamma, jag vill att du gör en mullvad, bad hon.
 - Men rita en så jag vet hur den ska se ut, sa Heike.
Tone ritade och Heike sydde.
Och nu finns mullvaden "Ulli" till försäljning.

Även Heike är medlem i Textil Gotland och här hittar du henne.


onsdag 24 februari 2016

Anna - Lena Johansson

Med jämna mellanrum brukar jag fundera på hur det går.
Vad gör alla som genomgått utbildningar på skolan?
Får de någon användning för sina kunskaper?


Och det är klart att alla har lärt sig något och kan få bruk för det!
Men så finns det några som gillar skinn extra mycket,
som har omsatt sina kunskaper i någon form av verksamhet.

En är Anna-Lena Johansson i Vamlingbo.
Hon har en liten fårbesättning och skinnen från den blir produkter.
Miljötänket har fastnat i Anna-Lena, skinnen bereds hos Donnia - miljövänligt.

Hon har en känsla för skinn och hur det kan används i formgivningen.
Gutefårets kortklippta skinn blir häftiga huvudbonader.


 Gotlandsfårets skinn brukas till vantar,
som får personlig prägel med tryckt mönster.
Enkelt med glatt motiv - typiska Anna-Lena mönster.

Anna-Lena är medlem i Textil Gotland,

tisdag 23 februari 2016

Fårfesten i Kil

Vi håller på och förbereder.
För att delta i Fårfesten i Kil,
första helgen i mars.

En riktigt rolig utbildning. Clownnäsor är bra att kunna tova!
Foto: Gotlands folkhögskola.

Vi - Gotlands folkhögskola - kommer att ha egen monter.
För att presentera vår unika utbildning,
ULL - SKINN - PÄLS - DESIGN

Redskap för skinnberedning och avancerade skinnsymaskiner finns på skolan.
Foto: Gotlands folkhögskola.

Det är en grundutbildning som omfattar ett läsår,
och deltagarna lär sig bereda skinn, sy i skinn,
tovning och textilhistoria. 
Formgivning går som en röd tråd under läsåret.

Man kan aldrig få för många väskor!
Foto: Gotlands folkhögskola.

Skolan har ett aktivt miljötänk som genomsyrar hela verksamheten.
Att skapa av återbrukat skinn och läder är alldeles självklart.
Många roliga och hållbara väskor har det blivit,
dessutom riktigt snygga.

Om vi inte syns på Fårfesten i Kil,

måndag 22 februari 2016

Av lamm

En utställning till var det vernissage på i lördags,
AV LAMM öppnades på hemslöjden.

Fäll sydd av Anna-Lena Johansson. Detalj.

Här finns både stickade produkter och skinnalster.
Att skinnhantverket är utbrett på ön förstår man, 
det är en lång lista med utställare.
De flesta jobbar med pälsskinn från Gotlandsfåret.
Variationer finns i kulörer, en del är färgat, och i lockens längd.

Bänk med skinndyna tillverkad av Pernilla Kolmodin.

Idag är det till inredning de flesta skinnen används.
Sydda fällar, kuddar, dynor och möbelklädsel.
För tjugo år sedan syddes det pälsar, nästan otänkbart idag.

Läs mer om utställningen här.

söndag 21 februari 2016

Äppelkriget

Äppelkriget heter utställningen som invigdes igår.
Det är Ulla Ahlby som "krigar".


Äpplet har blivit hennes form,
och i svartgods har hon gjort dem länge.
Till den här utställningen har äpplena ökat i storlek.
Jätteäpplen har det blivit!


Ulla har även utvecklat ytan, experimenterat med färg och teknik.
En del äpplen har klätts med mosaik,
med hjälp av glasbitar i vitt eller grönt, lagda ovanpå en glasyr i olika kulör.


En del har "bara" en glasyren - mjuk, len och glänsande.
Alla är alltid formade för hand och brända i vedugn.

 

Några är gjutna i brons med unik patina.


Glänsande, hårda och beständiga.


 Och så små i guldförgyllning.
Först formade, skröjbrända, glaserade i vitt och brända, 
förgyllda med guld och brända en sista gång.


 Eller detta äpple, skivor i plåt skurna med laser,
svetsade ihop till ett äpple, lackerat.

Visst har Ulla "krigat" med material och teknik.
Men hon besitter en kunskap värd ett äpple!







lördag 20 februari 2016

IKEA III

Mera vårnyheter kommer från det stora möbelvaruhuset.
Visserligen inte med textil anknytning,
men med handgjort och med det handgjordas karaktär.


För har du tänkt på hur olika ett handgjort föremål blir sin replik?
Alltså - när man gör en serie likadana föremål för hand så blir de inte lika.


Det handgjorda får ju ett alldeles eget uttryck och varje föremål blir unikt.
Oavsett om det är producerat för en stor eller liten marknad.



Det unika beror på materialet, att välja det exakt lika kan vara svårt.
Tekniken kan spela in och till och med bli avgörande.


Men mest beror det nog på handlaget.
Alla ovanstående korgar är flätade av Rune Svensson.
En person - tre olika uttryck.
Men ändå så lika.
Och de säljs inte på det stora möbelvaruhuset.

Korg ur kollektionen Viktigt collection. Foto Ikea.

På händernas skapande har Ingegärd Råman funderat och Ikea gjort en "film".
Allt presenteras hos Ikea för att marknadsföra den nya kollektionen,
Viktigt collection, du hittar den här.

Ur nya kollektionen, Viktigt. Foto Ikea.

Titta på båda filmerna, dels om händernas möjligheter,
dels om Ingegärd Råmans förhållningssätt till sitt skapande.
Det är unikt och viktigt.

fredag 19 februari 2016

IKEA II

Ikea har kommit ut med ett nytt bäddprogram också.
Nya lakan och örngott med tryckt mönster,
och inspiration från Mulhouse textilsamling i Frankrike.


Bomull är ju som du säker vet en "svår" fiber.
Älskad av många för att den inte kliar,
lätt att tvätta och tålig.


Men den värsta miljö boven - vattenslukande och kemikaliekrävande.
Detta bara för att det ska bli lönsamt och lätt att skörda.


Dessutom mognar bomullen väldigt olika, frökapslarna spricker när det passar dem.

Nu är Ikea ett världsomspännande företag som tar sitt ansvar,
i alla fall vad de själva säger, här kan du läsa om deras insatser på området.

”Det känns fantastiskt att ha nått målet om att 100 procent av bomullen i våra produkter kommer från mer hållbara odlingar”. Jonas Carlehed, hålbarhetschef på IKEA Sverige.

Ljusöga mönster inspirerat från Mulhousesamlingarna tryckt på hållbart odlad bomull. Foto IKEA.

Därför blir jag förvånad när jag i förrgår läser om Ikea,
och deras inköp av bomull från Turkmenistan.
Ett land som tvingar sin befolkning ut på bomullsfälten i skördetid.



Det är framförallt påslakan och örngott av modellerna Malou och Nyponros som berörs.
Artikeln har uppmärksammats i flera tidningar, här kan du läsa.

 Det är sannerligen inte lätt att vara konsument idag.

torsdag 18 februari 2016

IKEA I

Ikea har kommit med ett nytt tyg.
Ett tyg i halvlinne - 55% lin och 45% bomull.
Tyget är döpt till Kungslilja.


Jag älskar mina kungsliljor och njuter av doften de sprider.
Jag börjar tidigt på våren att räkna hur många det ska bli, hur många skott kommer,
och jag vaktar dem noga så inte liljebaggen ockuperar dem.

Tyg Kungslilja. Foto: Ikea.

På tyget Kungslilja ser jag att det är en blomma - fast inte alls som min lilja!
Tygets motiv är formgivet av produktutvecklaren Emma Jones som inspirerats av gamla mönster.
I staden Mulhouse, Frankrike, finns en av världens främsta samlingar av tryckta tyger.
Det är här Emma hittat sin inspiration, klicka här och inspireras du också.  

Visst är det härligt med internet, 
fast nog vore det kul att se tygerna IRL!

onsdag 17 februari 2016

Broderi på Röhsska

Har du besökt den?
Broderiutställningen på Röhsska museet i Göteborg. 
Den pågår till den 13 mars så än finns det tid.


Jag har inte gjort det, men den lockar.
Det här är den tredje större broderiutställningen på ett år.
Först i Oslo, Nålens øye. Samtidsbroderi.
I somras på Dalarnas museum, Falun Traces of life,
och så nu Det stora stygnet - broderi som vision och vittnesbörd.
Är det månne broderiets tid just nu?

Erik Hellsten är domare på dagen men broderar på natten.
Då blir det ofta verk med anknytning till juridiken.
Kanske är det så att han bearbetar sina upplevelser genom stygnen,
ungefär som i drömmen då man undermedvetet bearbetar dagens händelser.


På utställningen i Oslo visade han verket Lawsuit in Progress, 2009.
Inläggets bilder visar delar av verket.
Erik har broderat telefonnummer på post-it lappar,
och sina minnesanteckningar på "linjerat" bomullstyg.
Broderi långt från dukar och bonader.
Jag skrev mer om mina tankar efter att ha sett det, här.


Just det här temat vill man belysa extra på utställningen,
och Erik Hellsten är en av de många utställarna.
Historiskt sett finns fler personer som bearbetar sina kontakter med rättsväsendet,
just med hjälp av ett broderi. Kanske det monotona formandet av stygn hjälper.

Det som sticker i själen - om broderi mot byråkrati och på plåt,
så heter ett radioprogram som gick för någon vecka sedan.
I OBS Kultur/Nöje reflekterar Katarina Wikars över broderiets möjligheter.
Hur man kan höja sin röst med hjälp av broderi,
hur man kan ge ett föremål nytt värde,
och hur hon själv får lust att börja brodera.

Men lyssna nu till radioinslaget, klicka här.

tisdag 16 februari 2016

Rättelse!

Så det kan bli när jag inte har allt klart för mig!
Inte kan du ta en master på Raulandsakademiet i Norge.
Där är det kortare kurser som gäller.

Tack Sonja för att jag får låna din bild!

På Høgskolen i Sørøst - Norge finns den utbildning som Sonja Berlin studerat,
Master i Tradisjonskunst med inriktning folkkonst.
Du kan även välja folkmusik.

Målet är att du ska bli en bra utövare av den disciplin du valt.
Du får insikt i traditionskonstens villkor,
och kan reflekterar kritiskt över hur den bevaras, brukas,
förmedlas, förnyas och tolkas i olika miljöer.
Utbildningen omfattar fyra terminer,
och ansökan ska vara framme senast 15 april.