Att få se trädgården på Sissinghurst Castle,
- det har varit en önskan i trettio år.
Och nu skulle det bli av.
Vi åkte med kollektivtrafiken,
tunnelbana, tåg och buss och avslutade med apostlahästarna.
En resa på drygt tre timmar i varje riktning, men så rolig.
Ett sätt att färdas som jag rekommenderar, du möter ortsbefolkningen.
En äldre dam berättade om sina besök i trädgården,
busschauffören beskrev nogsamt var vi skulle gå på vid returresan,
han gick även av bussen för att vara tydlig nog och gav oss sedan en tidtabell.
Alltså det kallar jag service!
Förutom själva trädgården var jag också nyfiken på husen.
På området finns flera hus och även en tornbyggnad.
Delar av bebyggelsen är från 1600-talet.
Vi fick kliva av bussen i byn Sissinghurst,
och sedan blev det en promenad utefter landsvägen.
Absolut den sämsta delen av resan.
Efter tio minuter kom så skylten,
vid avtagsvägen och vi visste att vi gick i rätt riktning.
Jag började spana efter tornen, de borde synas på långt håll.
Men inget syntes, knappast ens när vi var framme.
Den långa längan skymde sikten,
och tornen var mycket lägre än jag föreställt mig.
Vi kom fram i god tid före öppningsdags.
Men här fanns ändå en hel del att se,
spikraka klippta häckar och vilda blommande ängar.
I bakgrunden en lindspaljé, ett av trädgårdens karaktärsträd.
Vi tog del av dagens programpunkter och växtlistan,
och sen gick vi till caféet för att ladda!
