I samlingarna ingår även kläder.
Och de är inte alltid av slöjdkaraktär,
men alltid handsydda.
Som den här koftan från 1700-talet.
Modellen var vanlig över stora delar av landet och i alla samhällsklasser.
Sydd i ylletyg, bomullstyg eller som här, av ett sidentyg med foder av linne.
Ganska kroppsnära och kraftigt utsvängda från midjan.
Framtill knöts koftan ihop med sidenband, nu borta.
Det blå bandet runt halsringningen har nog kommit till senare.
Men titta vilka fina kilar som är påsydda för att få formen framtill.
Koftan är handsydd och fållarna är invikta mot avigsidan.
Här ser jag hur ena fodersidan är nerstickad mot yttertyget,
och hur andra delen är invikt och kastad fast.
Vid fållen finns en pricksöm som smidigt håller ihop tygen.
Den ger ett vackert fall åt plagget.
Notera även hur nätt yttertyget råder över fodret.
Plagget är verkligen välsytt och det är en njutning att studera det.
När man tittar så här nära kommer nya "fynd" fram.
Som de kinesiska tecknen skrivna med tusch.
Vad det står vet jag inte, men visst visar det att tyget kommer från Kina.
Den här typen av koftor är verkligen bekväma,
och det syns, inte minst i armhålan, att den har brukats mycket.
Under båda ärmarna sitter prydliga lappar,
sydda av samma tyg och med samma foder på insidan.
Ändå måste det väl tagit ett tag innan hålet blivit så stort som lappen?
Den här koftan har varit förebild till nya koftor.
Hemslöjden arrangerade en kurs i sömnad av koftor.
Det blev ett helt gäng med nysydda plagg i moderna tyger.
Då var det bra att ha tillgång till originalplagg!
