Gammalt och nytt

Gotland måste vara loppisälskarnas paradis.

Här vimlar det av dem, både tillfälliga,

och mer permanenta.

En som sticker ut ganska rejält är Fint och Fult.

På gränsen till antikbutik, 

men med ett loppisstuk.

Här finns nytillverkade designföremål också.

Som bildens mattor, först trodde jag Monica gjort dem själv.

Målat gamla trasmattor och sedan tryckt ett mönster på dem.

Men nej, de kommer från Indien.

Det syns på prislappen om inte annat!

Charm har de och jag kan mycket väl tänka mig en.

Till och med testa att förädla en gammal trasmatta, 

piffa upp den med färg och tryck!

När jag botaniserar bland grejorna hittar jag en pall.

Enkel och gedigen modell i bra skick.

Men kolla tyget, unikt vill jag påstå.

Ylledamast av god kvalité och med ett rosmönster.

Inte vilka rosor som helst - de finns i Hermanna Stengårds bok,

Gotländska stickmönster.

Funkar helt klart även som vävmönster.

Jag lyckades trots allt komma därifrån tomhänt!

Men värt ett besök är stället och så här hittar du dit.

Idag tar jag nästa loppis, en tillfällig,

vid Hellvi sportklubb, kolla här.

På lördag blir det auktion i Rute Folketshus,

Åke Grönlund har samlat ihop grejer, 

och nu ska vi byta med varann!

Här kan du läsa mer.

Pehrs bilder

Att leta bilder med textilt innehåll är spännande.

Bilden ska förmedla ett budskap,

passa till texten och dessutom vara vacker att se på!

Jo så måste det vara tillåtet att bruka den, alla bilder är inte det.

Därför försöker jag ta mina bilder själv, fast det är inte alltid det lyckas.

Då är konstverk från förr en tillgång,

och Pehr Hilleström är trygg att "hålla i handen".

Han var både utbildad gobelängvävare och konstnär,

kanske är det därför textilierna på hans bilder är så väl avbildade.

"En piga höser såppa utur en kiettel", i bästa sidenplaggen!

Kläderna så moderiktiga och eleganta, han har känsla för textil.

Se bara vilka tyg som bilden "Morgontoiletten"innehåller.

Även om motivet säger något annat så visst är det tygerna som syns mest.

Frasande siden, tunn bomull och elegant kläde.

Bilder bra mycket bättre än dagens foto.

Jakob Komolka

Ett besök hos Jakob Komolka tar tid,

så gå dit med någon som gillar tyg, eller gå själv.

Det finns en kaffemaskin om orken skulle tryta,

 och samtidigt kan du kolla på mönster, Burda och Vogue.

En trappa upp finns tyger för fest och bröllop.

Sidentyger i olika kvalitéer, såna jag bara kan drömma om.

Taft, satin, shantung, crepe de chine. 

Och så en hop som jag aldrig hört talas om,

crepe marocaine, indisk dupion, kinesisk dupion och faconné.

Kanske heter de något annat på ren svenska?

Men titta på bildens alla kulörer av muslin, hela 36 st erbjuds!

Och så här snyggt ligger det uppdukat på borden.

En njutning för ögat, och en tanke på lagerhållningens kostnad.

Här är det sidentyger som det handlas med.

Tyger som är vävda av silke men som har en struktur som linne.

Vid första ögonkastet ser det verkligen ut som lin,

men när jag känner på tyget blir jag övertygad om sidenkvalitéen.

Och den övertygelsen bekräftas av etiketten.

Fast jag  har aldrig hört talas om sidenlinne, har du gjort det?

Hur som, tyget finns i 20 olika kulörer!

 Så måste jag bara visa dig detta tyg!

Också det i siden men med ett mönster av pärlor och paljetter.

Imponerande - även om det inte är min stil.

Men det bästa av allt - du behöver inte resa till Wien,

Jakob Komolka har en webbutik - klicka här!

Du kommer till sidensidan men kan leta dig runt och njuta,

av tygpoesi eller imponeras av färger och kvalitéer.

Gentlemannens tyg

Vilken outfit bör du ta med när du reser idag?

Den frågan ställdes i tidskriften som erbjöds på min påskresa.

Och då gällde det gentlemän på affärsresa. 

Förslaget blev en mellangrå kostym, utan väst,

sydd av tyg tillverkat av bra garn i ny ull.

En bra yllekvalité skrynklar inte och den grå kulören är diskret.

Rådet kommer från Bernhard Roetzel, stilexpert och författare till stilguider.

Hans bok "Der Gentleman" har översatts till 18 språk.
"Gentlemannen, handbok i det klassiska herrmodet" eter boken på svenska,
tyvärr slutsåld sedan länge, så leta på antikvariat eller bibliotek.

På svenska finns nu boken "Modeguide för män", här kan du läsa mer om den.

Det är inte ofta man hittar en riktigt bra tygaffär.

Jag menar en butik med stort urval både i kvalité och kulör på tyg.

Men i Wien tog min dotter med mig till butiken Komolka.

Här finns tyger för en gentleman!

Hylla efter hylla med kostymtyger i olika yllekvalitéer.

Massor med vävsätt och många olika kombinationer av ull och garn.

Mohair måste alltid blandas med fårull,

men vill du ha 16%, 27% eller 29% mohair?

 Glencheck, pepitarutigt eller tuppfjät.

 Visst låter det som poesi!

Här finns de klassiska mönstren i olika storlek,

bara att välja - men ack så svårt.

Bättre förr!

Visst var det bättre förr!

I alla fall när det gäller utbudet på tryckta tyger.

Vilket sortiment det fanns att välja på.

Som hos J.F. Vennerstens Fabriksaktiebolag.

Ett företag som sedan 1830-talet tryckt och färgat vävt tyg.

År 1852 övertog Vennersten rörelsen och 1895 ombildades den till aktiebolag.

Borås Wäferi blev ensam ägare år 1917.

Kvar finns idag en samling provböcker, här från 1896-1897.

Den röda upplagan med prov på randiga tyger - tryckta.

Fem tyger med olika bredd på ränderna, men samma kulör.

Något liknade går knappast att uppbringa idag.

Går vi över till prov 305 blir det ännu en rand,

och på 306 lägger vi till en figur, ying och yang i tidig modell.

Bläddrar jag framåt kommer de blommiga tygerna.

Småmönstrade vita blommor på röd botten, lika men så olika.

Vilka lapptäcken det skulle kunna bli!

Ett helt annat uttryck har tygerna från år 1903-1904.

 Samma företag men ett helt nytt mode. 

Mera färg, mera stormönstrat.

Och detta är bara två olika provböcker.

På Textilmuseet i Borås lär det finnas massor av provböcker,

och på landsarkivet i Göteborg ska det finnas hela två hyllmeter med böcker.

Så visst var tygutbudet bättre förr.

Den gula klänningen

Minns du klänningen som var gjord av jeans.

Från blått till gult - låter otroligt.

I Borås stötte jag på den igen.

Förra gången jag såg den var på modeutställningen på Liljevalchs konsthall.

Nu visades den i Smart Textils lokaler i anslutning till Textilhögskolan.

Här har man samlat forskares och studenters arbete,

för att visa på inovationer med hopp om att någon entreprenör vill ta vid.

Att forska på återvunna fibrer är viktigt för framtiden.

Textilt material kommer att vara en bristvara om inget görs,

och vår konsumtion av textil en miljöförstöring.

Vår guide, på Textilhögskolan, Stina Björquist har skrivit sin kandidatuppsats i ämnet.

Nya t-shirts av gamla jeans heter hennes uppsats,

och hon har skrivit den tillsammans med Julia Aronsson.

Det här barnplagget har de tillverkat av garn som är återvunnet av jeans.

Vill du läsa uppsatsen? Den är läsvärd och tänkvärd!

Klicka här så hittar du den.

IKEA I

Ikea har kommit med ett nytt tyg.

Ett tyg i halvlinne - 55% lin och 45% bomull.

Tyget är döpt till Kungslilja.

Jag älskar mina kungsliljor och njuter av doften de sprider.

Jag börjar tidigt på våren att räkna hur många det ska bli, hur många skott kommer,

och jag vaktar dem noga så inte liljebaggen ockuperar dem.

Tyg Kungslilja. Foto: Ikea.

På tyget Kungslilja ser jag att det är en blomma - fast inte alls som min lilja!

Tygets motiv är formgivet av produktutvecklaren Emma Jones som inspirerats av gamla mönster.

I staden Mulhouse, Frankrike, finns en av världens främsta samlingar av tryckta tyger.

Det är här Emma hittat sin inspiration, klicka här och inspireras du också.  

Visst är det härligt med internet, 

fast nog vore det kul att se tygerna IRL!

Förebild

I samlingarna ingår även kläder.

Och de är inte alltid av slöjdkaraktär,

men alltid handsydda.

Som den här koftan från 1700-talet.

 Modellen var vanlig över stora delar av landet och i alla samhällsklasser.

Sydd i ylletyg, bomullstyg eller som här, av ett sidentyg med foder av linne.

Ganska kroppsnära och kraftigt utsvängda från midjan.

    

Framtill knöts koftan ihop med sidenband, nu borta.

Det blå bandet runt halsringningen har nog kommit till senare.

Men titta vilka fina kilar som är påsydda för att få formen framtill.

Koftan är handsydd och fållarna är invikta mot avigsidan.

Här ser jag hur ena fodersidan är nerstickad mot yttertyget,

och hur andra delen är invikt och kastad fast.

   

Vid fållen finns en pricksöm som smidigt håller ihop tygen.

Den ger ett vackert fall åt plagget.

Notera även hur nätt yttertyget råder över fodret.

Plagget är verkligen välsytt och det är en njutning att studera det.

När man tittar så här nära kommer nya "fynd" fram.

Som de kinesiska tecknen skrivna med tusch.

Vad det står vet jag inte, men visst visar det att tyget kommer från Kina.

 Den här typen av koftor är verkligen bekväma,

och det syns, inte minst i armhålan, att den har brukats mycket.

Under båda ärmarna sitter prydliga lappar,

sydda av samma tyg och med samma foder på insidan.

Ändå måste det väl tagit ett tag innan hålet blivit så stort som lappen?

Den här koftan har varit förebild till nya koftor.

Hemslöjden arrangerade en kurs i sömnad av koftor.

Det blev ett helt gäng med nysydda plagg i moderna tyger.

Då var det bra att ha tillgång till originalplagg!

Att lära

Har du tänkt på vad en smula textil kan informera?

Och så många nya frågor den ställer.

Den kan ge en hel historielektion!

Som det här broderiet som finns i samlingarna på Langska huset.

En liten broderad tygbit, sliten och trasig.

Den är sydd 1765, tydligt märk så det är säkert.

APD är ägarens, eller brodösens, initialer. 

D står för dotter och P är hennes faders namn.

Var hon bodde, vilken socken hon kom ifrån är helt okänt.

Om hon vävt och broderat själv är också oklart.

Men säkert är att tyget är handvävt, tråden handspunnen och garnet växtfärgat.

Några andra möjligheter fanns inte på den här tiden.

Ser du den lilla ojämnhet som blir i tråden,

den natursvarta tråden som är spunnen till bottentyget.

Kulören är jämn, hur lyckades man med det?

Broderiets garn däremot skiftar, både entrådigt och tvåtrådigt.

Dessutom ganska ojämnt spunnet. Är det restgarn?

Eller har olika personer tillverkat tyg och broderigarn?

Kanske är tyget inköpt men broderigarnet hemgjort?

 

Broderitekniken är plattsöm det syns på rätsidan.

Avigsidan visar att den även är ensidig, nästan all tråd ligger på rätan.

Självklart, baksidan syns inte så den har inte varit utsmyckad.

Däremot syns kulören på garnet i sin ursprungliga glans - lysande.

Notera fjunen som sitter kvar. 

Det visar att broderiet varit stoppat med dun, alltså en kudde.

Och titta här! En pytteliten rest av läder.

Det mina vänner visar att dynan haft en skinnbaksida.

En gång fastsydd med oblekt lingarn, en liten rest av det syns med.

För övrigt får vi  kunskap om att yllebroderi förekommit på Gotland.

Minska volym?

Skillnaden är inte stor på ljud och oljud.

När många för ett intressant samtal i en hård lokal,

ja då omvandlas ljudet snabbt till oljud.

Vid såna tillfällen är man extra glad för ljuddämpare.

Som här, i restaurangen på Armémuseum.

I taket hänger "flaggor" av vit vadmal.

Enkelt arrangerat och ändå nästan sakralt vackert!

Lite mer avancerade ljudslukare gör Barbro Lomakka.

Vävda på linnevarp och med filtad ull som inslag.

 Materialen kan hon kombinera i det oändliga.

Ändra grovlek, vävteknik eller kulör.

Resultatet blir alltid vackert, spännande och ljuddämpande.

För övrigt återlyssnar jag på sommarprogramen.

Och har kommit till Terese Cristiansson, utrikeskorrespondent.

Hon har berättelser hon måste skriva och berätta.

Om fyraåriga Aisha, flickan utan ansikte, 

offer för en amerikansk drönarattack i Afghanistan.

Sittande på en röd filtmatta får Terese olyckan berättad för sig.

Jag sitter vid mitt köksbord och tovar,

 och måste bara lyssna, trots att jag vill minska volymen,

stoppa ullen i öronen - men vad hjälper det? 

Här kan du lyssna!

Souvenirer

Från resor tar man gärna med sig minnen hem.

De flesta har man inom sig, men ofta vill man ha något som man kan ta på också.

Här kommer historier om några av mina souvenirer.

Jag gillar souvenirer som man kan använda, och särskilt tyg eller garn. Man kan sy sig något nytt, och varje gång man använder plagget (eller lapptäcket, eller vad man nu vill göra) så kan man tänka på sin resa. Tygerna på bilden över har allt köpts på resor. I botten ligger ett mönstrat tyg som jag köpte på bröllopsresa i Japan. I Tokyo finns en hel gata med bara tygbutiker! Drömmen för mig - kanske mardrömmen för min man (men äktenskapet överlevde denna prövning också). De två översta tygerna, det gul-gröna och det blå-gröna kommer båda från Europa. Det gula är köpt i London, och det blå i Dordrecht i Nederländerna. Nederländerna har jag besökt några gånger på jobbresor, och de har många små tygbutiker, och många stora brodeributiker. 

Sidentygerna till vänster i bilden, och bomullstygerna i paketet till höger är båda presenter från vänner som har varit på resor. Sidentygerna lyckades min vännina som bor i Sydkorea tjata till sig - kvinna i butiken förstod inte alls varför någon skulle vilja köpa tyg, istället för att köpa något färdigsytt! Quilt-tygerna i bomull kommer från Paris, där det tydligen också ska finnas bra tygbutiker att besöka om man någon gång kommer dit!

Lämna gärna tips på bra tygbutiker i Sverige eller resten av världen, så ska jag besöka dem när jag har vägarna förbi!

Hälsningar från Sofia.