Antikens vävstol

Ett Marstrandskex tänker jag på.

Sprött, torrt, gott och med ett hål i ena kanten.

En kavlad kaka med lång hållbarhet.

Men en vävtyngd är vad det är.

Det är den som sträcker trådarna och håller dem på plats,

i den upprättstående vävstolen, en oppstagogn.

Just den här vävtyngden har hittats på Kreta och är ca 3 500 år.
Modellen är vanligt förekommande och liknande har hittats i Norden.

Så här kan en vävtyngd också se ut.

Lite mer som en kläpp.

Till varje tyngd knöts ett antal trådar,

och vikten och storleken anpassades till trådtätheten.

Pyramidvävtyngd kallas modellen och just den här är "bara" 2000 år.

Den är romersk eller keltisk och tros ha hittats i Genova.

Vävtyngder var viktiga redskap,

och till en bred väv gick det åt många.

Då måste alla ha samma storlek och väga lika mycket.

Bildens röda vävtyngd kommer från Efesos i Turkiet,

den har en ålder på ca 2 600 år.

Den svarta är bara 2 300 år.

Den har en design av en uggla och bokstaven Alpha.

Ugglan var gudinnan Athenas symbol och hon var hantverkets beskyddarinna. 

En bild av Athena är instämplad på dessa vävtyngder,

och det känns alldeles extra bra tycker jag.

Det måste vara skönt att veta att en högre makt deltog i vävningen.

Vem önskar inte det ibland?

Bilden antas vara formad med hjälp av en signetring.

Tyngderna är hittade i Knidos i Turkiet.

Där är de även tillverkade, av lera, år 300 före år noll.

På den här koppen, Skyphosen, ses en upprättstående vävstol.

De runda vävtyngderna syns tydligt liksom skälpinnarna,

och den färdiga väven upprullad i ovankanten.