Hemligheten med dass!

Det var ju akut med vårt dass,

så det byggde vi klart fortast möjligt,

både invändigt och utvändigt.

Av tradition har uthus målats i en kulör,

och bostadshus i en annan kulör, bara för att skilja dem åt.

I alla fall på många håll.

Så våra bostadshus är målade i gult,

men till uthuslängan fick det bli Falu rödfärg, ljus.

Att tillverka en dassdörr med alla sina snedställda ribbor kräver sin man,

det förstod vi var för krångligt för oss, så den gamla återbrukades.

Uppfräschad med guldockra blev den helt acceptabel.

Jag vet inte hur jag tänkte med toa och dusch,

men i samma rum funkade det inte.

Utrymmet var helt enkelt för trångt och tålde inte vatten.

Däremot var ett litet utrymme lagom att testa ådringsmålning på.

Jag drömde om snygga marmoreringar i häftig kulör.

På fjölen fick det bli med ultramarin och gulockra.

Svepande tag, friskt vågat och så fördrivning med grävlingspensel.

Jag tyckte jag gjorde precis som jag lärt av Olle Nessle.

Men när sonen fick se skapelsen var kommentaren;

Du kunde åtminstone valt en nyans som inte liknade diarré!

Vi separerar urinen, så alla måste sitta ner.

Strängt övervakade av förra kungen, Gustav VI Adolf.

Separeringen gör att lukten minimeras,
och utan lukt tycker jag det är helt ok med dass.

På Gotland hämtas fortfarande latrintunnor var fjortonde dag,

men hur du annars sköter ditt dass kan du läsa om när du klickar här.

En ventil nertill i förvaringsutrymmet,

och ett rör som mynnar på taket ger en ökad ventilation.

Utanför står en ek som skuggar bra - för i värme ökar dofterna.

Numera finns ytterligare en finnes, solcellslampor placerade på hängrännan.

De ger fint ledljus vid nattliga dassbesök.