Nu har jag fått svar på gårdagens fråga.
Kanske har du läst kommentarerna,
och då fått veta att det är en nystvinda för virkgarn.
Den övre delen ska sitta löst och gå att lyfta av.
På den lindar man upp garnet,
som sedan sakta snurras av allteftersom virkningen fortskrider.
Igår hade jag lektioner på skolan igen,
och hittade då en bild på en liknande garnvinda.
Den finns i Paradis Kerstin Gustafssons bok,
Gamla textila tekniker i ull.
Boken är slutsåld sedan länge, men här kan du läsa om den.
Ja så var den gåtan löst.
Tusen tack!
Den fina boken har jag och har läst från pärm till pärm hur många ggr som helst..... Alla bilder fastnar uppenbarligen inte! Nu måste jag kolla!
SvaraRaderaJa men jag tycker du är ursäktad, vindan är liten på bilden och står långt bort. Inte alls i fokus och inte heller nämnd i texten.
SvaraRaderaDet funkar säkert jättebra, bara den snurrar tillräckligt löst eller smidigt och inte hakar upp sig. Det jobbiga, som jag ser det, är väl att man måste nysta om varje nystan?
SvaraRaderaJa det håller jag med dig om, att nysta på den blir på något vis dubbelt jobb. Det är kanske därför den inte finns i produktion längre, nu köper man ju garnet nystat.
SvaraRadera