Hemslöjdens samlingar

Alla, eller i alla fall de flesta av oss, är samlare.

Ibland systematiskt, men mest kanske av en slump.

Ofta därför att vi tycker det är viktigt att bevara.

Lådor med samlingarna

Under 1800-talet blev samlandet organiserat.

Det började byggas hus där samlingar kunde förvaras - museer.

Även hemslöjdsrörelsen började samla.

Det gällde att "rädda" kulturarvet, då framförallt slöjd,

och mest föremål från bondesamhället.

Värdefulla uppgifter följer med föremålet!

Gotlands läns Hemslöjdsförening startade med inventeringar,

och redan 1928 var man igång i Burs ting.

Sedan har det fortsatt med textilinventering, hårdslöjdsinventering,

gårdsinventering och grovtextilinventering.

Och tack vare det har vi idag kunskap om slöjden i länet.

Stycken med knypplad spets och tyllbroderi

Hemslöjdsföreningen fick även ta emot föremål i gåva,

med givarens förhoppning om att de vårdas för framtida generationer.

Och allt samlades av Ulla Melin, dåvarande ordförande, i kartonger. 

 Drygt 400 föremål ingår i den äldsta delen av samlingarna,

och de förvarades på Gotlands Fornsals vind.

I samband med hemslöjdens flytt till Langska huset kom samlingarna med.

Trappan var för trång, skåpen fick tas in genom fönster.

Särskilda skåp ritades och tillverkades, av snickarmästare Lars Rosenberg,

 med vitriner och lådor i olika storlek. Hela tre skåp.

Och här placerades rariteterna - för det är det!

Föremål som visar olika textila tekniker, dräkt och hemtextil.

Broschyr för information om samlingarna. Teckning utförd av Jenny Möllerström.

Snart blev det möjlighet att digitalisera samlingarna.

De blev sökbara i hemslöjdsrörelsens databas, lika för hela landet.

Och här öppnadse upp och bjöds in till visning.

Idag kan du söka Hemslöjdens samlingar via Digitalt museum,

bra - men bättre att se på riktigt, på Langska huset. 

Skåpen blev Hemslöjdens tack vare givmilda sponsorer,

som förstod att samlingarna är Hemslöjdens guldgruva!