Det finns inte många långrockar kvar från förr,
ja det finns väl knappast någon som tillverkar nya idag heller.
Långrocken har verkligen tappat sin historia!
Jag har fått lära mig att det var bomull man spann på den,
och att spinnrocken var så mycket effektivare att den "slog ut" långrocken.
Men det stämmer inte helt, kunskapen måste revideras!
För i min nya älsklingsbok, "Från kläde till silkesflor",
läser jag om ylleproduktionen här i landet.
Bilden visar hur garn spinns på långrock.
Till höger i bild sitter en man och kardar, alltså är det ull som spinns.
Och visst, bilden visar spinning av kardgarn enligt den franska boken La grand Encyclopédie.
Spinning av kamgarn och kardgarn skilde sig åt,
jag har alltid trott att det var kamning eller kardning som gav olikheten.
Kardgarn spanns på långrocken och se så elegant handföring kvinnorna har.
Hon till vänster drar ut fibrerna till en tråd som får sin snodd då den "halkar av" tenen.
Den andra kvinnan, till höger, har fört tråden vinkelrätt mot tenen,
och låter tråden löpa upp på tenen för förvaring.
Båda kvinnorna får lov att veva långrockens hjul för hand.
En trampa har aldrig funnits på en långrock.
Kamgarnet spanns på en liten spinnrock,
det gav tråden en hårdare snodd, fibrerna blev tätare bundna.
Kamgarnet var heller inte lika "lurvigt" som kardgarnet.
Fibrerna kammades för att bli parallella, vilket också bidrog till jämnheten.
Båda bilderna på spinnredskapen har jag tagit på Magasin Wisborg.
Att det är en långrock och tre olika spinnrockar är jag säker på.
Däremot vet jag inte vilken typ av garn som spunnits på dem.
Ärligt talat - jag visste inte att det var så noga!
Ja här på torpet spinner jag allt( inte bomull) på min gamla Ryegård som jag älskar och som försett mig med många kg garn under årens lopp ....
SvaraRaderaJa så är det nog, de flesta som handspinner idag har bara en rock, och spinner allt på den.
SvaraRadera