Det här behöver du!

Om du ska göra kavelfrans.

Som vi ska göra i skolan idag.

En kavel som blir måttstock, här ett vävspröt - en linjal funkar också.

Garn att knyta fransen med - här är det mattvarp 12/6.

Du kan även ta en lintråd 40/3 till exempel.

Ett ullgarn som blir fransar. På bilden entrådigt nr. 6.

Vill du ha en grövre frans tar du tjockare garn.

Du kan även använda flera färger och på så vis mönstra fransen.

En sax är också bra att ha till hands.

Och kanske viktigast av allt - ett extra par händer!

Här krävs samarbete.

Hur du gör kan du se här .

Camilla Höst från Slöjd i Skåne har spelat in en film.

Idag ska eleverna få testa.

Resultatet kommer imorgon.

I valet och kvalet

Jag sliter med presentationen till textilsymposiet.

En presentation av Gotland och Visby ska med.

Ska jag välja vinterbild - snö är kanske exotiskt - eller sommarbild.

Berättar jag om hemslöjden på Gotland borde den här bilden vara med,

Langska huset där hemslöjdsföreningen har sina lokaler.

Och så ska all verksamhet vara med på ett eller annat vis.

Material, tekniker, försäljning, kunskapsförmedling, barnverksamhet.

Allt får inte plats på 15 minuter.

Hur löser jag detta?

Ja varför?

 Kanske Linda Olofsson kan svara på frågan;

Varför har spinnkroken fallit i glömska?

Bara några exemplar finns kvar på museer och i hembygdsgårdar.

Linda kommer med på textilsymposiet i Jordanien.

Hon ska tala om Spinning i det förflutna och i nutid. 

 Med hjälp av olika projekt i experimentell arkeologi har hon 

undersökt  hur fynd av textila redskap har fungerat. 

Hur fungerade de verktyg som användes och
vilken typ av garn och textilier kunde ha producerats?

Men hjälp av resultaten kan vi kanske förstå hur
tillverkningen av förhistoriska textilier skett.
Hur lång tid tog produktionen och hur stor var den?

Blivande spinnkrok?

Linda Olofsson har för Skånes Hembygdsförbund skrivit kompendiet
Spinnkrok. Lärarhandledning - Praktiska övningar 2009. 

Här får du en beskrivning på hur du gör en spinnkrok,
hur du spinner och lite vad du kan göra med tråden.
Som arkeolog ger hon en bra historik,
men även tips om hur du jobbar med barn och spinning.
Frågor att fundera på utifrån textil, miljö, djur och odling finns också.
Litteraturförslag och hemsidor avslutar det hela.

Ett kompendium jag rekommenderar till lärare,
och till dig som jobbar med Skapande skola.

För vilken kunskap det är att veta hur en tråd blir till! 

Passa även på ...

Finns det en spinnkrok här inne?

...att göra en spinnkrok när du letar färskt virke.

Nu behöver du en gren där en kvist växer ut.
Lagom tjock - så där en centimeters diameter på kvisten.
Kanske det dubbla på grenen.

Börja med att måtta till storleken på spinnkroken.
Grenen, som blir skaftet, bör vara minst 25 cm lång, gärna något mer.
Kvisten, som blir kroken, bör vara 5-7 cm lång.

Barka av materialet och tälj det jämt i ändarna.
Ge spinnkroken en jämna och släta yta, så inte fibrer kan haka i.  
Vill du ge den en kulör?
Linolja och balsamterpentin i lika delar, och så pigment.

Att spinna på spinnkrok är busenkelt.
På en minut lär du dig här!

Så varför har spinnkroken fallit i glömska?

Perfekt tid...

...är det nu. Om du vill göra ett nålhus.

Men inte har tillgång till egen skog.

Så här års gallras det bland buskar och träd i parker.

Grenar och kvistar som ingen brukar vilja ta hand om blir över.

Just de kan blir perfekta till ett nålhus.

Att tälja i färskt trä är som att skära i smör.

Du sågar till lagom storlek, borrar hål och fixar ett lock.

Ja nästan så enkelt är det!

Sen kan du dekorera det genom att skära ut mönster.

Måla med pigment och linolja och få det riktigt personligt.

Vill du ha en bättre beskrivning?

På Slöjdklubbens sida finns tydliga instruktioner!

I Slöjdklubben blir man medlem, men de bjuder på några olika slöjdtips.

Slöjdklubben är till för barn i åldersspannet 7 - 14 år.

Som vuxen kan du tjuvläsa!
 

Tappa tråden, hitta nålen

Att tappa tråden är lätt hänt,

 och bara hoppas på att man hittar sammanhanget igen.

Att nålen kommer bort händer tyvärr också ofta.

Som i torsdags när en av eleverna skulle med bussen, då var nålen bara borta.

Hon hade tänkt att brodera vidare under resan.

Nu fick hon en ny nål - nålar kostar inte så mycket idag.

Annat var det förr - då räknades de som värdeföremål.

Och hade sin givna förvaringsplats i kvinnans bälte.

På Historiska museet i Stockholm är dessa nålhus utställda.

Fyndplatsen är Gotland och på museet finns 43 nålhus hittade på ön.

 Hur många finns från ditt område? Kolla här. 

Längst ner på sidan kan du filtrera fram olika län.

I den rörformade behållare förvarades kvinnans synålar.

Nålhuset hängdes så fast vid midjebältet.

Vikingatidens nålhus var ofta cylindrar, som på bilden, och hängde vågrätt. 

En ulltuss fanns i mitten och i den sattes nålarna fast.

Under medeltiden hängdes nålhuset lodrätt och hade lock.

Fortfarande hör ett nålhus till vissa dräkter.

Nutida nålhus kan se ut så här:

tillverkat av smeden Kari Erlands, Gotland.

Här är det öppet och visar hur nålarna sätts i ett mönstervävt band.

De skyddas så av kläde innan man drar över den smidda hylsan.

Samerna har fortfarande nålhus, här är ett nytillverkat.

Det är tänkt att hänga om halsen och blir samtidigt ett smycke.

Nordiskt sticksymposium i Finland

 

Tradition och förnyelse 

Så är temat på årets nordiska sticksymposium.

Det äger rum i Vörå, 40 km norr om Vasa i Finland.

 Söndag 29.6 – Lördag 5.7.2014.

Att delta i ett textilsymposium av något slag är lärorikt.

Inspirerande och stimulerande. 

Du träffar likasinnade och kan helt gå upp i ditt hantverk.

Ofta ges det tillfälle att ta del av platser och föremål man inte hittar själv.

För traditionen står Korsnäströjan, Rovaniemeivanten,

 tvåändsstickning, näverstickning och vantar från Estland.

Swing-stickning, skulptural stickning och doublefun strumpor

får nog räknas till förnyelse.

Flerfärgsvirkning, nåltovning och korgflätning

är helt andra tekniker som också finns på programmet.

Det och anmälningsblankett laddar du ner här.

Trevlig förnöjelse!