Det har redan gått 30 år,
sedan den stora kärnkraftsolyckan i Tjernobyl,
den 26 april 1986 kl. 01.23.45.
Olyckan som skedde i Pripjat i Ukraina spred ett moln över Gotland.
Dagen var solig och varm, riktigt vårväder och många var utomhus.
Det radioaktiva molnet syntes inte och vi hängde tvätt ute.
Barnens vinteroveraller. Hur mycket nedfall kom på dem?
Kunde vi tvätta om dem, eller blev tvättmaskinen också "nedsmittad" då?
Ingenting såg man och ingenting visste man!
Bara att vi ville slippa kärnkraften. Ett beslut som står sig!
Så vi lägger en sten på röset i Östergarn,
och hoppas på att kärnkraften blir begravd för gott.
Jag var ute i naturen och plockade älgskit de där dagarna, för just då hade en kompis till mig, som också hade kreativa intressen, lärt sig att man kunde måla de vackert runda älgplupparna och göra smycken av dem!!! När jag fick reda på vad som hänt kastade jag min skörd av pluppar och inga halsband blev det senare heller. Och jag är också tveksam till kärnkraft, för tänk att vi ska hålla reda på avfallet "ganska" lång tid framöver, och vem vet hur världen och länderna och ser ut då, och vem som har makten, vi vet ju inte ens vad som ska hända den närmaste tiden.
SvaraRaderaVad vi är okunniga, vi kan inte ens tolka bronsålderns meddelande. Kärnkraftens rester kommer att bli ännu äldre. Vad lämnar vi efter oss?
SvaraRaderaJag var dit och la en sten på röset i går...
SvaraRaderaBra jobbat!
SvaraRadera