Det finns en särskild sorts kvinnor på Gotland.
Starka, kloka, och med en naturlig stolthet.
De vet vad de kan och är trygga i det.
Och vad de kan sedan! Här bärandes på ett lamm,
som ska klippas, på Nordiska museet. Inför fin publik!
Året är 1962 och det går alldeles utmärkt.
Men det är lite av en gången tid, då livet var ett annat.
Varje dag sköttes hem och hus, barn och djur.
Slakt, byk och bak med jämna mellanrum.
Vävstolen fick sin tid, liksom broderi och sticksöm.
Det sociala engagemanget stod föreningslivet för.
Röda korset, Syföreningen och Hemslöjden.
Idag tar jag avsked av en sån kvinna.
Som har lärt mig så mycket.
Ren fakta om seder och bruk, om hur det var.
Men också om hur man bör vara,
mot varandra och mot livet.
Lite tommare går livet vidare,
med nya kvinnor i en ny tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar