Det är något visst ...

... med Estland, barnen och slöjden.

De är på något vis förenade och får ta plats,

och dessutom utvecklas. Det är fint!

Jag var i Tartu ett par dagar innan skolstart,

men på en av gågatorna hade ungdomar satt upp ett tält,

för att informera om olika fritidsaktiviteter man kunde prova på under läsåret.

Här var innebandy - ute, musik i olika former och så slöjd.

Ett gäng unga visade hur mindre barn kunde göra dockor,

eller tova, jobba med pärlor eller brodera.

Det var den handlingsburna kunskapen som förmedlades,

inte mellan generationer utan från unga till barn.

För den skull var inte kunskapen sämre,

eller vad sägs om detta mönstervävda band med linnevarp?
Här ska ett mönster plockas in och det gäller att ha tungan rätt i mun,
det är många trådar att välja på.

Och det är många mönster att behärska, alla individuella,
för att passa till just en av Estlands många dräkter. 

Ett viktigt kulturarv förmedlas av ungdomar till barn,
och en stolthet över sitt estniska ursprung.

Tartu igen!

Förra gången jag var i Tartu blev det ett besök på museet.

Estlands nationalmuseum ligger i Tartu, klicka här så ser du hur det var.

Som jag minns det var det väldigt fint med mycket textil.

Så det var klart att ett besök där var givet,

och jag såg verkligen fram emot det, för att fota dräkter,

vantar och detaljer av olika textilier.

Jag läste i info-broschyren att museet var stängt för att flytta,

men jag uppfattade att en mindre utställning skulle visas.

Så jag travade iväg, lokalerna ligger inte helt centralt.

Men när jag kom fram var det stängt, trots att det borde vara öppet.

Jag fattade inget och stod där och rykte i dörren.

Till slut kom en man och förklarade, stängt pga flytt.

Men han visade en modell på nya museet - och den är häftig.

Nu blir det placerat på en äldre flygplats,

och byggs på själva landningsbanan, det syns ju tydligt.

Den 1 oktober öppnar museet igen och det kommer säkert vara värt ett besök.

Klicka här och du får en glimt av hur det blir.

Jag återvänder till Tartu!

Det var här ...

... jag hittade boken!

Och det blev ett kärt återseende.

Inte av boken i sig men av författarna.

Liisa Kallam, Liisa Tomasberg och Liina Veskimägi-Iliste,

- det är de som är författare till boken.

Och alla tre har vi haft ett gemensamt projekt tillsammans med,

- ett EU-utbyte med kunskap av tovning.

Så boken åkte genast ner i "min" shoppingvagn.

Och vilken vagn - flätad av pil. Bara det gör att man handlar!

Och det är klart att den här bokhandeln måste ha en sån shoppingvagn.

Men boken då - hur är den?

Ja bra, fina bilder och mycket text som verkar bra.

Men den är på estniska, ett språk jag önskar att jag kunde just nu.

Boken innehåller mycket historik om filt, från fler länder än Estland.

Den ger förslag och beskrivning på hur man tovar olika föremål,

tydliga instruktioner och bra bilder.

Och här blir det ännu ett roligt återseende.

Den lilla handvalkan kommer från oss här på Gotland.

Tyvärr finns boken bara på estniska men den kan du köpa här.

Nu väntar jag på en engelsk översättning,

så fler kan läsa boken!

You've got mail!

Har du sett filmen You've got mail?

Från 1998 med Meg Ryan och Tom Hanks.

Jag har sett den och det finns vissa sekvenser jag inte kan glömma.

En är den där fantastiska bokhandeln som Meg Ryan driver.

Där hon är en sagotant som med inlevelse läser för barnen.

Barnen kan slå sig ner och gosa med kramdjur, bläddra i bilderböcker.

Det verkar så himla mysigt och alla är så glada.

I filmens värld kan allt hända och det är nog bara där en sån bokhandel finns.

Men hör och häpna - nu har jag hittat något liknande.

En helt fantastisk butik i Tartu i Estland!

En sån där affär där alla dröjer sig kvar, går in och känner sig som hemma.

Mysigt välkomnande helt enkelt.

Butiksytan är stor och i två våningar, eller en med balkong.

Det blir högt i tak och många ventilationsrör,

målade i grönt bidrar de till inredningen, ger en bibliotekskänsla, färgmässigt.

Tartu är en universitetsstad med ett bildningscentrum som grundades 1632,
av Gustav II Adolf - strax innan han stupade.
Och det är väl klart att här finns Bokhandeln med stort B,
och mycket litteratur - både kursböcker, faktaböcker och skönlitteratur.

Bokhyllorna står tätt i butiken, men är mer än en förvaringsplats.

Högst upp på kanten av dem har fåglarna byggt bon.

Går du upp på balkongen kan du "häcka" i ett av dem.

Alla är försedda med en skön stol att slå sig ner i.
Kanske med en bok eller två.

Eller också kan du sitta och spana ut över butiken och universum.

De röda och gula bollarna är vårt solsystem med alla planeterna.

Rätt indelade i storleksordning kanske även i sin position.

Mitt bland hyllorna finns flera akvarier placerade.

Med levande fiskar och en förklaring till vilka de är och var de lever.

Fantasieggande! 

Triggar fantasin gör även den här hyllan.

Jag som inte kan estniska tolkar det som faktaböcker för barn.

Titta nere till höger - visst handlar det om folkdräkt.

När får vi en dräktbok för barn på svenska?

Men roligast av allt var när jag hittade hit!

Uppe på "balkongen" finns en glasvägg, fönster och dagsljus.

Det skärmas av med en hyllvägg för faktaböcker.

Men utmed fönstren finns en låg bänk och här hänger de unga!

Läser, pluggar mejlar - vad vet jag.

Mysigt!

Varför ...

...väver du?

Den frågan ställde vi till medlemmarna i Gotlands vävare.

Och svaren blev många, många fler än jag trott.

Det första du möter på utställningen är en bildväv.

En gobeläng vävd med jämnt garn och i traditionell stil - fin!

Lotta Schöldström har komponerat och vävt.

Många timmars vävning är nedlagt i väven,

 och kompositionen är både känslig och vacker tycker jag.

Motivet får mig att tänka på den nederländske konstnären Hieronymus Bosch.

Han levde på senare delen av 1400-talet och målade en märklig värld.

Lotta förklarar i sin text att hon "flyr in" i vävningen,

när problemen blir för stora, familjen för intensiv.

Ja då ger vävstolen en skön avkoppling!

Men det finns fler anledningar till att väva, kom och läs!

Idag kl 14 öppnar utställningen,

Gotland väver.

Mer kan du läsa på Hemslöjdens hemsida, HÄR.

Mer än 700 år ...

... skiljer på vävarna på Langska huset.

Riksföreningen för handvävning fyller 25 år,

och det firas landet runt.

Alltså, alla vävar är nygjorda,

men inspirationen för en del har några år på nacken.

Till vänster hänger Åsa Martinssons filt,

 tolkad efter en bild från 1300-talet.

Till höger hänger Britt.Marie Engelbrecht Erikssons moderna filt.

I en annan del av rummet hänger bastuhanddukar i våffelväv,

och en yogamatta med skinnremsor.

Inger Fransson och Anna Bonsack har vävt.

Nästan alla medlemmar i Gotlands vävare visar vävar.

Mer än sextio olika alster och en förklaring till varför man väver.

På lördag kl. 14 inviger vi utställningen.

Välkommen att ta del av den!

Spunnet hår

Det är många olika material man kan spinna.
En del känns bra och helt naturligt att jobba med.
Andra kan väcka lite olika känslor.

På utställningen Dr TexLer har Erik Torstensson spunnit hår,

och trots att det är naturligt väcker det obehagskänslor för en del personer.

Garnet har han använt för att göra burar.

Karin Sutare och han har jobbat tillsammans, på samma grej.

Den spunna tråden står i fin kontrast till keramiken.

Trots att det är helt olika material stämmer de överens med varandra.

Tråden är tillräckligt stark för att bära lergolvet,

men har även en skörhet, precis som leran.

Jag har lite svårt att uppskatta längden på hårstråna,

men ser att många strån "rymt" från snodden.

Eller kanske inte kommit med i den.

Det är inte helt lätt att spinna hår som gärna lever sitt eget liv.

Det är en aning stelt, slätt och blankt, rent av lite halt.

Förr kunde håret blandas med ull för att vara lättare att spinna.

Men Erik har lagt mycket snodd i garnet,

och på så vis fått en jämnhet, 

dessutom har han tvinnat ihop två trådar.

Igår satt Erik och spann på Handmade Issues,

och här kan du läsa mer om det.