Tovad konst

Det krävs en speciell ådra för att göra konst.

Oavsett vilket material man väljer eller vilken teknik som brukas.

Både en hantverksskicklighet behövs liksom ett konstnärligt öga.

Lena Melin tycker jag är begåvad med båda delarna.

Hon är utbildad keramiker, har lärt sig att dreja krukor och göra skulpturer.

Det syns verkligen på hennes tovade alster, hon har ett fint formsinne.

Dessutom vet hon hur en ko ser ut, och kan återge det!

Liksom en häst, helt i vitt men på väg upp i det blå.

Båda finns utställda i Roma, i Abbotens hus,

på utställningen "Upp i det blå".

Båda är nåltovade och båda är privata.

Ninni Westermans "Skyddsänglar" är däremot till salu.

Pris 1 275 sek för varje tavla.

Det känns välgörande att de är monterade med ram.

Den håller liksom ihop bilden.

Anna-Stina Purk visar verket "Båtar på vift"

Bilden är tovad, men inte enbart.

Motivet, ett oroligt hav har kommit till med hjälp av garn.

Det finns en livlighet i bilden och färgskalan är fin,

men jag skulle önska mig en bättre hantverksskicklighet.

Det är tråkigt att bilden är så sned och vind.

Betalar jag 6 000:- för ett konstverk bör även hantverket var bra.

Monica Wernhoffs äppeltavla "A little piece of heaven",

- den besitter både hantverksskicklighet och konstnärligt uttryck.

Det finns ett djup i bilden och den är vältovad.

Dessutom finns det humor,

under tavlan hänger ett tovat äpple.

En tugga är tagen ... ja du vet slutet på historien.

Blått tovat!

Det är mycket tovat på utställningen,

"Upp i det blå" i Roma.

Tovning är en teknik som fått väl fäste på ön.

Och här tovas i olika tekniker och flera sorters ull.

På utställningen har dessutom många föremål blivit sålda.

Det är extra roligt tycker jag, publiken har börjat uppskatta tekniken!

Birgitta Laubergs "Blåsippsgömma" är ett av konstverken som sålts.

Så fin form, bra utnyttjande av temat - jag riktigt ser hur blåsippan sticker upp ur mossan.

Blommorna är naturalistiskt avbildade - så snyggt gjort,

gömmans form är perfekt och jag riktigt känner mossans mjukhet.

Ett konstverk som dessutom har en praktisk funktion.

Jag gillar den skarpt!

Men hur är det med priset? Visst borde den kosta mer.

Det här konstverket är inte gjort i en kvickhast, sätt minst en 1 före.

Sålda är även Siv Bergentz storkar "På väg".

Tre stycken finns på utställningen och alla är redan sålda!

Men för 900.- kan en bli din - de går att beställa.

En rolig present till en nyfödd person.

Tovade kläder kan vara svårsålda, särskilt på en utställning,

man vill ju gärna prova innan ett köp genomförs.

Den här klänningen hittade en ny ägare redan första dagen.

Så kul! Men så finns den bara i ett exemplar, det gällde alltså att slå till direkt.

Monica Wernhoff har formgivit och tovat.

Tovade produkter passar även i inredning.

Heike Johansson har skapat en sittpuff på temat 50-tal.

"Compact living - 50 tal" är en sittpuff som rymmer två täcken.

En snygg förvarings- och sittplats, välgjord och vacker.

 Heike har egna får och puffens baksida är skinnfodrad.

Även detta alster är sålt, för 8 750.-, 

ett rimligt pris med tanke på material och arbete.

Så roligt att konstpubliken upptäkt tovningens förtjänster!

"Upp i det blå"...

... så är namnet på Textil Gotlands sommarutställning.

Ett tema som verkligen kan tolkas på flera vis,

och har gjorts så också.

Rent bokstavligt med en Nalle som far upp i det blå.

Kanske rent av Nalle Phu som blir ett moln för att lura bina,

när han vill komma åt deras honung.

Lena Melin har nåltovat den och verket heter Tyngdlös.

En rolig lösning på temat och väl utfört,

det är inte helt lätt att nåltova en figur som ska vara föreställande.

Ett konstverk är det, en skulptur,

och även om den inbjuder till lek är björnen inget att leka med.

Priset, 3 600 sek visar väl användningsområdet!

En mörkare blå ton har inspirerat Britt Dahné.

Hennes "Fågeltavla" speglar en natthimmel, men känns ändå positiv.

De prickiga fåglarna sprider glädje omkring sig.

Hon har tagit hjälp av flera olika tekniker, men verket sorteras mest under broderi.

Nattens mörker är fint tolkat och trädstammarna gillar jag.

Det gör uppenbarligen flera, tavlan är såld. Hurra!

Till den 7 augusti pågår utställningen,

mellan kl 13 - 20.

Gå och se!

Teater

Nu har jag sett den,

årets uppsättning av Shakespeare på Roma teatern.

Komedin "Lika för lika" är det som spelas.

Teater är magiskt; att se en person just nu dra in mig i en historia,

med hjälp av sitt skådespeleri och rekvisita.

När detta utspelas på en av världens vackraste scener blir det bra.

När naturen bidrar med ljus och ljud blir det fantastiskt.

Så är det i Roma klosterruin på Gotland.

På min spelkväll var det fullsatt,

men man spelar någon vecka till så boka omgående, här!

Samtidigt hinner du se Textil Gotlands utställning,

"Upp i det blå" i Abbotens hus.

Den kräver egna inlägg - jag återkommer!

Tälj!

En ny trend är på väg,

man ska tälja.

Dessutom gärna i stan.

Jag läser det i tidningen Vi,

ett stort reportage om hur du täljer; Ta i trä.

Att unga, urbana människor vill ta i trä, tälja.

Fast inte i skogen utan hemma i stan.

Det är ett fint reportage skrivet av Anna Kågström med bilder av Sara Mackey.

Läsvärt och tidningen brukar finnas på de flesta bibliotek.

Täljandet är kul och meditativt, oavsett om du gör det ensamt eller i grupp.

Hur du täljer kan du läsa i boken Tälj: en bok om trä, knivar och yxor.

Skriven av Henrik Franke och Hannes Dahlrot. Kolla här!

Där hittar du även en liten film om hur du täljer en smörkniv, så sätt igång.

Häng på trenden, 

Tälj!

Bröllop i Bläse!

I Kalkladan i Bläse dukas det ofta till bröllop.

Sju brudpar har valt den som festlokal den här sommaren.

Ett av dem var i lördags.

Så samtidigt som vi byggde utställning i Ungsgalleriet,

dukades det till bröllopsmiddag i kalkladan.

Varje brudpar bestämmer själva hur det ska se ut,

och dukar själva eller med hjälp av vänner.

Rummet är ganska mörkt och har bara några få och små ljusinsläpp.

I taket hänger gamla lampor som inte ger det mest upplysta ljus,

det gäller alltså att föra in så mycket vitt som möjligt.

Till lokalen hör vitmålade träbord, stabila, stora och bra,

samt ljusa enkla björkstolar. Vita tallrikar, glas och bestick av enkel modell finns,

- resten får man bidra med själv.

Det här brudparet hade hittat många enkla och ekonomiska lösningar.

Och det blev så fint! En sommarkänsla, en lätthet och ljust.

I taket, över varje bord, hängde mobiler av tyg.

Vita trasor var lindade runt en ring med hjälp av lingarn.

Sakta rörde de sig i det lilla vinddrag som alltid finns i lokalen.

Gamla lakan som var rivna till remsor, kostnad noll och ingenting.

"Löpare" av säckväv låg på bordet, en lågbudgetvariant på duk.

Men servetterna av linne hade fått ett fint tryck,

namn och datum - en oförglömlig detalj vid framtida bruk.

Placeringskortet var en kalksten, det finns gott om dem på bruket, med namnet i tusch.

Vid honnörsbordet, där brudparet satt, låg ett stenhjärta med bådas namn.

Nu var de tu ett och ska dela på livet.

Enkla blommor plockade i naturen eller trädgården stod i små flaskor.

Blockljus, fem på varje bord, lyste upp mörkret,

och av säkerhetsskäl var de placerade i glasburkar med sand på botten.

Platserna mitt emot brudparet var tomma, alla skulle kunna se huvudpersonerna!

På brickor inklädda med folie stod flera blockljus.

Det blev trevliga ljuspunkter lite här och var i lokalen.

Under eftermiddagen grillades tre lamm,

och en aptitretande doft spred sig över hela byn.

Här fanns med andra ord goda förutsättningar för en lyckad fest.

Grattis Emma och Adam!

Minnas

Vad tiden går fort!

Den bara rusar iväg och jag hinner inte med.

När jag blickar bakåt har jag svårt att pricka in rätt år.

När var det vi gjorde det eller när kom den saken till.

Känner du igen dig?

En vår investerade vi i en lång bänk.

Vi köpte en riktigt tjock och lång planka,

pallade upp den på ett par betongstenar och fick en ny sittplats.

Jag älskar den, den står där alltid, 

och den rymmer oss båda och kaffebrickan!

Vilket år den kom till vet jag också.

På dagen!

Och varje 1 maj börjar jag med att fylla i texten,

sedan blir det en kaffetår...

... och så iväg till Rute folkets hus.

Byn har alltid varit röd och periodvis haft två olika demonstrationståg.
Nu gäller det att hålla traditionen vid liv.

Oavsett politisk färg är det en kulturgärning att delta.

Landsorten har dessutom många viktiga paroller att enas under.

Man borde demonstrera lite oftare,

så politikerna minns vad vi vill!