Att knyta ett knyte

Det är en konst att göra ett knyte.

Antagligen ett urgammalt konststycke.

Men en värdefull och användbar kunskap.

Förr - på 1800-talet - tog man en handvävd rutig duk.

Dessa dukar som varit så vanliga över hela landet vävdes i bomull.

Tekniken var tuskaft och mönstret var rutigt i alla varianter.

Börja med att lägga det du vill knyta in mitt på det kvadratiska tygstycket.

 Vad det gäller storleken så bör sidan vara ca 70 - 80 cm.

Och så kvadratiskt som sagt var.

Nu tar du två av hörnen, som är diagonala, och gör en knut.

Bara som en enkel omknytning eller halv råbandsknop.

 Därefter tar du de andra två hörnen,

som också står diagonal mot varandra,

och knyter ännu en knut med dem.

Ovanpå den tidigare knuten.

Till slut gör du en ny knut ovanpå den nyss gjorda,

med de hörn du knöt den första knuten med.

Inslaget och klart - bara att bära iväg med!

Rapport från skolan

Igår undervisade jag på Gotlands Folkhögskola.

Textila hantverkslinjen, i årskurs 2.

Ämnet var stilhistoria, sista gången för det här läsåret.

Vi tittade bland annat på två filmer,

som jag verkligen kan rekommendera till dig.

Den första handlar om konsten på 1700-talet.

En film av Göran Grunér.

 

Vi hann även se filmen "Ut ur mörkret",

en film om belysning och ljus.

Av Jan Garnert och Göran Gunér.

Även den fantastiskt fint gjord utifrån konstverk som skildrar ljus.

Man förstår verkligen hur mörkt det var,

då när talgljus, vaxljus och elden var det enda som lyste upp.

Men igår lyste solen upp dagen - ett fantastiskt fint dagsljus!

Och skinneleverna passade på att torka sina skinn i solen.

Handberedda, ekologiska!

Fleece - nej tack!

Brukar du lyssna på radio?

För ett par dagar sedan var det ett inlägg om fleece.

På Ekot.

 

Det handlar om den förorening som sker varje gång du tvättar ett fleeceplagg.

Tyvärr kan du inte lyssna på inslaget, men här kan du läsa om det.

Så jag fortsätter säga nej tack till fleece.

Angeläget!

Värme!

Ett fullspäckat nummer av Hemslöjd har landat i brevlådan.

Det går även att köpa hos Pressbyrån.

Eller låna på bibliotek.

För det är läsvärt och verkligt värmande.

Men passa även på att läsa på Redaktionsbloggen,

reportaget Lamija Suljevic gör debut.

Om hur hon gör konst av sitt mode.

Med examensjobbet på Beckmans designhögskola.

Mode kan också vara textil konst!

Mönstervandring

 Ibland upptäcker jag roliga saker på andras bloggar.

På bloggen LUNDAGÅRD såg jag stickmönstret Gammelgarn.

Stickat på en vante som låg i lapplådan.

Fingervantar i mönstret Gammelgarn.

Nyfiken som jag är frågade jag hur de hamnat där.

Så här löd svaret jag fick av Aja. Tusen tack!

"Vanten i min yllekappsäck vet jag inte så mycket om

 men jag har köpt den från ett finsk loppis i närheten av oss

och ägaren åkte med jämna mellanrum till Stockholm

och köpte dödsbon därifrån så det kan mycket väl vara 

att vantarna ursprungligen kom från Gotland!"

Så kanske gotländska vantar som hamnat i Österbotten,

eller ett mönster som stickats på båda platserna?

Lammvantar stickade på Gotland.

Mönster med lamm förknippar jag med Gotland,

och här blev de vanliga på 1980-talet.

Birgit Rosvall komponerade då en tröja för länshemslöjden.

Efter det kom en mängd olika lammtröjor.

 Lundagård har den här söta varianten.

Det är fascinerande hur mönster kan uppstå samtidigt,

hur de vandrar och förflyttar sig.

Inget är enbart gotländskt.

Ryska dockor

 Jag brukar läsa bloggar nästan varje dag.

Det ger mig nyheter och ny kunskap.

Ofta även massor med inspiration.

Bloggen LUNDAGÅRD gillar jag väldigt mycket och har läst från "pärm-pärm".

Ja, det blir ju nästan som att läsa en bok när man läser från första inlägget.

Just den här bloggen ger mig mycket kunskap om byggnadsvård och inredning.

Lite som att läsa heminredningsreportage i veckopressen.

Aja Lund som skriver bloggen bjuder på mycket och har ett proffsigt foto.

Det här inlägget gjorde att jag plockade fram mina ryska dockor.

Och det i sin tur fick mig att leta upp hur de svarvas.

Här ser du hur - njut av skärsvarvningens magi.

Och sen - teater - här!

Lekfull konst med textil

Flera konstnärer jobbar idag på ett lekfullt sätt.

Anu Tuominen, från Finland, har ett spännande förhållande till sin konst.

Hon leker med språket, färgerna och materialen.

Det är mycket återbruk i hennes verk. På Loppisar hittar hon materialet.

Det sammanställer hon till fyndig och tankeväckande konst.

Kanske mest för att få oss att se och "vakna upp".

Ta ställning och fundera på livets verklighet.

"Spilld mjölk" heter verket på bilden,

 och visst för det tankarna till både glädje och sorg.

Vill du se hur Anu Tuominen jobbar och mer av hennes konst?

Kolla här!