torsdag 31 mars 2016

Jakob Komolka

Ett besök hos Jakob Komolka tar tid,
så gå dit med någon som gillar tyg, eller gå själv.
Det finns en kaffemaskin om orken skulle tryta,
 och samtidigt kan du kolla på mönster, Burda och Vogue.


En trappa upp finns tyger för fest och bröllop.
Sidentyger i olika kvalitéer, såna jag bara kan drömma om.
Taft, satin, shantung, crepe de chine. 
Och så en hop som jag aldrig hört talas om,
crepe marocaine, indisk dupion, kinesisk dupion och faconné.
Kanske heter de något annat på ren svenska?
Men titta på bildens alla kulörer av muslin, hela 36 st erbjuds!


Och så här snyggt ligger det uppdukat på borden.
En njutning för ögat, och en tanke på lagerhållningens kostnad.
Här är det sidentyger som det handlas med.


Tyger som är vävda av silke men som har en struktur som linne.
Vid första ögonkastet ser det verkligen ut som lin,
men när jag känner på tyget blir jag övertygad om sidenkvalitéen.


Och den övertygelsen bekräftas av etiketten.
Fast jag  har aldrig hört talas om sidenlinne, har du gjort det?
Hur som, tyget finns i 20 olika kulörer!


 Så måste jag bara visa dig detta tyg!
Också det i siden men med ett mönster av pärlor och paljetter.
Imponerande - även om det inte är min stil.

Men det bästa av allt - du behöver inte resa till Wien,
Jakob Komolka har en webbutik - klicka här!
Du kommer till sidensidan men kan leta dig runt och njuta,
av tygpoesi eller imponeras av färger och kvalitéer.



onsdag 30 mars 2016

Gentlemannens tyg

Vilken outfit bör du ta med när du reser idag?
Den frågan ställdes i tidskriften som erbjöds på min påskresa.
Och då gällde det gentlemän på affärsresa. 


Förslaget blev en mellangrå kostym, utan väst,
sydd av tyg tillverkat av bra garn i ny ull.
En bra yllekvalité skrynklar inte och den grå kulören är diskret.
Rådet kommer från Bernhard Roetzel, stilexpert och författare till stilguider.
Hans bok "Der Gentleman" har översatts till 18 språk.
"Gentlemannen, handbok i det klassiska herrmodet" eter boken på svenska,
tyvärr slutsåld sedan länge, så leta på antikvariat eller bibliotek.
På svenska finns nu boken "Modeguide för män", här kan du läsa mer om den.


Det är inte ofta man hittar en riktigt bra tygaffär.
Jag menar en butik med stort urval både i kvalité och kulör på tyg.
Men i Wien tog min dotter med mig till butiken Komolka.
Här finns tyger för en gentleman!
Hylla efter hylla med kostymtyger i olika yllekvalitéer.
Massor med vävsätt och många olika kombinationer av ull och garn.
Mohair måste alltid blandas med fårull,
men vill du ha 16%, 27% eller 29% mohair?


 Glencheck, pepitarutigt eller tuppfjät.
 Visst låter det som poesi!
Här finns de klassiska mönstren i olika storlek,
bara att välja - men ack så svårt.





tisdag 29 mars 2016

VÄV om tweeden.

Tyget från Skottland, tweed,
det handlar senaste numret av VÄV magasinet om.


Hur det vävs på fyra olika platser i landets norra delar,
och vad som skiljer de olika tygerna åt.
Gemensamt är att tygerna är vävda i ull, ofta lokalt producerad,
och att naturen har inspirerat till färgskalan.


Tina Ignell föreläste om tweed under Fårfesten i Kil,
och helt plötsligt öppnade sig en helt ny värld av ylletyger.
Tunna, kypertvävda och lite lätt valkade.
I tidningen redogörs hur man på tre olika sätt kan valka sitt tyg.
Den lätta valkningen är karaktäristisk för just den här sortens tyger,
och den tar inte så lång tid att göra själv, för hand.

En artikel handlar om hur Stefan Moberg spinner sitt tweedgarn,
och hur det sedan omsätts i en halsduk. En bra början på egenproducerad tweed.

Hemsidan för VÄV är verkligen innehållsrik,
du hittar äldre artiklar, vävbloggar och teknikkunskaper.
Du kan även höra hur en Hattersley Loom trampad av Rebecca Hutton låter!



  


måndag 28 mars 2016

Mat och mode

Är du kreativ så måste det väl genomsyra hela ditt liv?
Så tänker i alla fall jag,
och tror att de som skapar kläder är hejare på mat.


Det är en konst att tillreda ingredienser till en läcker rätt.
Men kan det vara svårare än att skapa mode?
Svaret finns förhoppningsvis i boken,
MODE KOK BOKEN.

  
Här kan du läsa om Sveriges bästa kreatörer och deras favoriträtter.
Lars Wallin, Claes Juhlin, Camilla Modin Djanaieff med flera.
Men alla skapar inte kläder - några är modeller, modefotografer, musiker...


Men vad äter de då? Och vad lagar de?
Ja - Ann-Sofie Back älskar ost i alla former,
så hennes recept är en ost foundue "Booom" med Gruyère.
Och som stiltips - vitt vin, eller helst champagne!


Jag tycker boken en riktig coffee table book,
häftigt maffig att bläddra i och att låta sig förföras av.
Kreatörerna bjuder verkligen på sin kokkonst,
men också goda historier runt sitt skapande.
Mästerkocken Jonas Svensson har kreerat maten.
Bilderna, både i svart/vitt och färg är utsökta och välkomponerade.
Läsvärd!











söndag 27 mars 2016

"Mikey"

Ljungbergs Factory i Rydboholm har en butik,
och den fick självklart ett besök när jag var i trakten.
Här finns tryckta tyger från de flesta stora textilformgivarna.


Jag fastnade för tyget "Mikey" av Lisa och Johanna Larsson.
Ett textilmönster som inspirerats av en keramikkatt.
Men jag kan även se en typ av kattsaga vi ritade när jag var barn.
Tyget ger mig lite nostalgiska vibbar.


Även det här tyget är ett screentryck producerat på fabriken.
I kanten trycks tygets namn och formgivarens namn och signatur.
Bra - då vet jag att det är äkta vara.


Passa på att läsa om fabrikens fantastiska historia,
Början sker redan 1834 med Sveriges första mekaniska bomullsväveri,
och 2013 kommer den första modekollektionen till.

Det är en fröjd att vi fortfarande producerar så fin textil i landet!



lördag 26 mars 2016

Citroner!

Idag bjuder jag på citroner till påskens buffé.
Gula som påskfärgen nummer ett.
Att ligga på bordet, varje påsk, om och om igen!


Men först ligger tyget på tryckbordet som är 60 meter långt.
Högst upp i fabriken i Rydboholm, hos Ljungbergs textiltryckeri.


Här får det sitt mönster med hjälp av screenramar.
En ram för varje färg behövs för det mönster som ska tryckas.
För mönstret Citrus Limon börjar man trycka med en mörk grön kulör.
Varannan rapport trycks utefter hela längden tyg, så torkar den,
och rapporterna emellan kan tryckas på.


En ny schablon passas in och ny färg hälls på,
och trycks på samma vis som tidigare.
Flera gånger man ska trava utefter bordet innan trycket är klart.


Ett vårligt tryck komponerat av Maria Åström.
Passar lika bra till gardin som på bordet.



fredag 25 mars 2016

Påskens lilja

Visst gäller ett mode för blommor också.
Påskliljan tycker jag är ett bra exempel på det.
Som snittblomma har den hängt med länge.


 Därefter såldes den på lök i kruka.
Ofta med två eller tre blommor per lök,
och då höll den längre och kunde senare planteras ut.


Men idag är det minipåsklilja som dominerar blomstermodet,
påskens blomma nummer ett är en Tête-à-tête.
Med små men många klockor från varje lök.
Svagt doftande och lättskött.
Plantera ut så blommar den nästa år igen.

Glad påsk!

torsdag 24 mars 2016

Skärtorsdagens fest

Vårt förhållande till mat är också en fråga om mode.
Det går trender i matkulturen,
och den påverkas av den tid vi lever i.


Men något som alltid känns aktuellt är bröd och vin.
Något att äta och något att dricka.
Två livsmedel som finns i de flesta kulturer,
och som ofta även har ett symbolvärde.


På skärtorsdagen åt Jesus sin sista måltid,
tillsammans med sina lärljungar.
En måltid som serverades för ca 2000 år sedan,
och som fortfarande påverkar oss idag.
Oavsett vilken religös uppfattning vi har.


Inom konsten har motivet avbildats genom århundradena.
Antoine Bouzonnet Stella tänkte sig scenen så här, på 1600-talet.
Alla liggandes till bords, på bänkar draperade med textil,
och en textil är uppspänd bakom huvudpersonen.


 En annan bild, av Pierre Paul Sevin, 
visar också en måltid på skärtorsdagen, nu år 1668.
Det är ett bankettbord för påven Clemens IX.
Anrättningarna är gjorda av socker och marsipan,
 men även vax och trä. De var inte nödvändigtvis tänka att äta.
Skådeanrättningar av det här slaget utfördes av sockerbagare,
ett yrke som då kunde vara starten på en konstnärlig bana.
Som små skulpturer är de formade och visar olika religösa händelser.

Under påsken idag stoppar vi också i oss figurer,
kycklingar, harar och ägg av marsipan.


Skärtorsdagen är den dag då påskkäringarna far till Blåkulla,
och den dag då barn går runt och önskar Glad påsk.
Som tack får de godis att kalasa på!







onsdag 23 mars 2016

Ny bok på väg!

Alldeles snart kommer det en ny bok,
från Hemslöjdens förlag,
och den handlar om att göra böcker.

Papper och stygn, ny bok från Hemslöjdens förlag. Foto: Thomas Harrysson.

Monica Lange är mamma till publikationen.
Hon har lång och prestigefull erfarenhet av att skapa böcker.
Hantverket behärskar hon till fullo och hon har gedigen kunskap i bagaget.


Skinnböcker inspirerade av Leksandsdräktens skor. Foto Thomas Harrysson.

Monica är i verksam i Mora och det märks i boken och på hennes skapande.
Inspirationen kommer bland annat från Dalarnas folkkonst.
Så idérikt att få inspiration från skor och så vackert det blev!
Vem vill inte ha en sån bok att notera i?!

Spännande böcker ur boken! Foto: Thomas Harrysson.

Boken har ett omslag av hård kartong och en dold spiralbindning,
den omfattar 112 sidor och är rikt illustrerad.
Priset är 325 kronor.
Den här boken är jag verkligen nyfiken på,
förhandsinformationen lockar absolut till närmare studier.

Den 28 april är det boksläpp på boken Papper och stygn.
Men redan nu kan du boka ditt exemplar - HÄR!


tisdag 22 mars 2016

Sök - sök nu!

Nu är det bråttom,
ja det är nästan oförskämt att göra detta inlägg.
Men några dagar har du på dig, om du vill söka Hemslöjdens stipendium.

Från Anna Scholz kollektion ”Imperfect pearl”.
Foto: Daniel Stigefelt. Hår/Makeup: Pernilla Strand.
Retusch: Helena Perminger. Modell: Trixi, Elite

Och kanske kan detta inlägg inspirera till vad du ska göra och vad du kan söka.
Förra året fick Anna Scholz 10 000 kronor ur Bo Hammarskjölds stiftelse.
Hon ska se hur hon kan kombinera stickning, vävning och broderi 
med print och andra designrelaterade element.
Genom att utveckla materialen vill hon skapa intressanta ytor 
och låta dem påverka sin design.

Handstickad tröja i gråull. Foto: Phoebe Cheong

Sofia Hildebrand fick 20 000 kronor ur samma stiftelse.
För beloppet ska hon studera och kombinera traditionella sömnadstekniker
med välskräddade plagg för idag. Gamla tekniker möter dagens material.

Tubflätad tröja av Per Hansson. Foto: Gustaf Söderblom

Per Hansson tilldelades 10 000 kronor ur samma stiftelse.
Han har utvecklat en flätteknik som gör att ett plagg kan tillverkas i ett stycke.
Nu vill han jobba vidre med det och kombinera med sticktekniker.
Läs mer om Pers klädskapande på hans hemsida, HÄR.

Landskaps ikat. Handvävd textil i silke.

Åsa Pärsson fick 25 000 kronor från Märtha Gahns stiftelse.
Detta är ett stipendium som tilldelas en textilkonstnär,
gärna en person som jobbar i sakral inriktning.
Åsa erhöll stipendiet för att få möjligheter att studera vid Lisio i Florens.
Hon vill utveckla klassiska svenska mönster i jacquardväv.

Trasmatta av Miriam Parkman.

Miriam Parkman tilldelades 10 000 kronor ur Ingeborg Strömbergs stiftelse.
Beloppet har hon användt till sitt examensarbete som hon kallar
"vävbart/bärbart" en studie i brukstextil.

Om du nu fick några idéer - det hoppas jag -
så hittar du ansökningsformulär och alla uppgifter här.

Lycka till!

Alla bilder i inlägget är hämtade från Hemslöjdens hemsida,
stipendier 2015, här.

måndag 21 mars 2016

Inspiration lapptäcken

Lapptäcken är en textil konstart för sig,
så tycker i alla fall jag.


Och så tänker nog Gunvor Nervold Antonsen också.
Hon har skapat flera konstverk i lappteknik.
Som bildens väggprydnad där hon hämtat inspiration från ett äldre täcke.
Det - täcket - tillhör Textilmuseet och är sytt i skiftet 1700 - 1800.
Lapparna är klippta av uniformskläde och ylletyg.
Det kommer från Kartäckran, Molla, Gäsene utanför Borås.
Det skymtar fram i vänstra nederkanten.


Ytterligare ett äldre täcke har gett Gunvor inspiration,
kanske till och med tydligare.
Soldaten Bengt Träff (1785-1862) sydde det år 1840.
Han var förrådsförvaltare vid Älvsborgs regemente,
och täcket är sytt av uniformskläde och ylletyg.


Det här täcket, som också tillhör Textilmuseet, har varit med på flera utställningar.
Bland annat på den stora lapptäcksutställningen på Liljevalchs konsthall,
och i katalogen från 1993 är det omskrivet.


Ett expressivt motiv blev det efter inspiration från täcket.
Fast för mig känns det inte klart.
 Kanske är det täckets starka uttryck som gör det.


Bengt Träff var skicklig med lapparna, 
och man kan fundera på om han kunde ana att de skulle uppmärksammas.


I ytterligare ett konstverk har Gunvor jobbat med lappar.
 En stor textil i siden - äkta eller syntet har jag svårt att avgöra.
Ett tydligt formspråk där jag kan läsa in olika saker,
en dörr, en spegel eller en kartbild, en planskiss.


Här har konstnären verkligen skissat fram sitt motiv.
Något jag tycker är tråkigt, det ger mig ett slarvigt intryck.
Lapparna är bara enkelt tråcklade fast.


Kanterna är klippta med taggsax eller som de flesta öppna.
Lapparna är heller inte helt sammanfogade utan bara fastsydda mot ett undertyg.
 Som textilare tycker jag det är tråkigt,
det visar på att vi i vår tid inte behärskar textilteknikerna fullt ut,
eller inte tycker att det är viktigt att avsluta en textil.

Vad Bengt Träff skulle tycka vill jag inte ens tänka på.

Några dagar till kan du se utställningen,

söndag 20 mars 2016

Gunvor Nervold Antonsen

Det är hon som fick årets pris.
NORDIC AWARD IN TEXTILES.
En norsk bildkonstnär som integrerar textil i sitt skapande.


Ibland dominerar det textila uttrycket helt och hållet.
Hybridernas Poesi heter utställningen som just nu visas på Textilmuseet.
Men skynda, skynda den pågår endast till den 24 mars.


Gunvor Nervold Antonsen jobbar med många olika textila material.
Som barn tillbringade hon tid i skogen med bestefar,
och de gjorde snaror till jakten.
Idag har snarorna blivit ett konstverk.
Många olika rep i skilda material, och med olika knutar,
hänger luftigt och lätt i utställningslokalen.
Tillsamman bildar de en helhet som är intensivast i mitten.
Det är lätt att urskilja öglor och de väcker tankar,
inte enbart angenäma. 


 Naturen har en självklar plats i hennes konst,
och ofta börjar ett konstverks tillkomst med skissande.
Ett jordskred har inspirerat, flera kraftfulla skisser har målats.


Någon har förverkligats i textil.
På tyll har paljetter sytts fast och så fäst allt på en grov väv.


 Det färdiga verket är stort och utfört i applikationsteknik.
Ganska färgstarka tyger är applicerade på en botten av säckväv.
Stenarna rasar ut ur tyget och hamnar långt utanför.


I nästa verk har mindre tygbitar sytts ihop till en helhet.
De symboliserar löv om hösten, hur de sakta förmultnar och upplöses.
Tygbitarna är löst förbundna med varandra och det är mycket luft mellan dem.


Det syns tydligt på skuggan som bildas på golvet.
Även den ingår i verket, är en bit av förfallet, upplösningen av bladen.

Gunvor Nervold Antonsen har ett annorlunda förhållande till textil.
Det textila förstärks och får en ny dimension,
kanske genom hennes sätt att blanda det med andra tekniker/material.
Hennes sätt att spegla naturen gillar jag.

Här kan du läsa mer!