tisdag 30 augusti 2016

Lin på konsthallen

En skål av lin, kan du tänka dig det?
Jag hade vissa svårigheter innan jag sett det.
Att det sen ses som konst blir ännu mer förvånande.


På Körsbärsgården pågår just nu en utställning med lin.
Kärl och farkoster.
Det är Wanja Djanaieff som experimenterat med fiber av lin.
Linblånor har formats till skålar med hjälp av någon form av klister,
för det räcker väl inte med linets pektin?


Det har gett kärlen en lätthet trots att de har en rejäl storlek.
De kan lätt sväva fram i rymden.


En skörhet bär de på, fast de är säkert mer hållbara än intrycket de ger.
Svärtan förstärker formen, ger den en märklig fart.
Visst finns det något ursprungligt i dessa skålar?


Konst för väggen har Wanja skapat,
av samma material och teknik.
Vilsamma målningar att fästa blicken på.


Ett konstverk där materialet ger motivet.
Linfrön och linskävor bidrar till det konstnärliga uttrycket.
Både röda och gröna prickar sitter vid flera av verken.
Roligt att denna textila konst uppskattas!

måndag 29 augusti 2016

Bokkonst

Konst av papper och böcker, visst låter det spännande!
Det var en av anledningarna till att vi reste till Körsbärsgården.
Rose Dietz visade utställningen "Bok till bok".


Rose gör konstverk av sitt handgjorda papper,
men även av gamla böcker. 
Jag har hört mycket gott om henne och ville se själv.
Kanske var mina förväntningar något annat,
för först blev jag något besviken.
Här är två "tavlor" gjorda av just gamla böcker,
monterade i ramar som gör att de påminner om verk av Mondrian. 
Snyggt fixat, fast inte känns det så himla konstfullt för mig.


Ute i trädgården finns ännu ett verk, "Bokcirkel".
En klurig titel som tilltalade mig. Verket i sig kändes mer bedagat.
Det består av pocketböcker tätt hopsatta till en cylinderform.
"Grunden" till verket känns lite klumpig och böckerna är minst sagt väderbitna.
Det har regnat i flera dagar och när jag var där duggade det.


Jag stod ett bra tag och funderade, tittade nära och noga.
Böckerna hade över tid förändrats, pappret hade fått patina.


Till slut kunde jag se och uppskatta skönheten.
De olika grå nyanserna, sidorna som fick ett träliknande uttryck.
Med stenvasten som bakgrund blir böckerna vedklampar,
en vedtrave helt enkelt där sidorna blir årsringar.
Så himla vackert!


En fascinerande skönhet bidrar Björn Erling Evensen med.
Även han har gjort bokkonst, men här är "boken" skapad i plåt.
Ett uppslag ligger öppet med ett bokmärke av trä.
Att det är en kartbok tycker jag är helt klart.
Med berg och sjöar utritade.


 Boken finns i det långa skulpturgalleriet,
en byggnad som rymmer en permanent konstsamling.
Ja själva huset är ett konstverk i sig,
ljust och luftigt trots att det rymmer många små rum.


Här hittar jag också Tove Admans skrivbord,
fyllt med olika böcker, alla i betong!


Inne i stora konsthallen finns så ytterligare några verk av Rose.
Och äntligen kommer hennes handgjorda papper fram.
Samlade till en skulptur i finstämda nyanser.
En fin blandning av fasthet och skörhet ryms i den.
En, två eller flera böcker i samma verk?
Bokkost.


söndag 28 augusti 2016

Körsbärsgården

Längst ner till Gotlands sydspets tog vi oss,
till Körbärsgårdens konsthall.
På vår konstrunda förra söndagen.


Körsbärsgården bjuder på en härlig blandning av konst och trädgård.
En kulturverksamhet i ordets rätta bemärkelse,


Vi försöker göra minst ett besök varje år,
och det har gjort att jag fått mina favoriter som jag vill återse.
I Livias hus finns gammal konst, eller konsthantverk från förr.
Den här krukan som har dryga 2000 år på nacken måste jag se minst en gång per år.
Bara för att säkert veta att den finns kvar - och ja det gör den!


Ny kärlek för i år blev dessa små krukor och amforor.
Med en aktningsvärd ålder även de.
Jag fattar inte hur de kan finnas kvar och vara så hela.


Konstsamlingen har vuxit, liksom verksamheten.
Nya huskroppar har kommit till och ibland får en del av en utställning leva vidare.
Roligt tycker jag och ibland behöver jag tid för att se och förstå.


År 2014 genomfördes en omdiskuterad utställning.
Sadaharu Horio skapade utställningen "Det självklara".
Då visades konst bestående av kasserade bruksföremål,
drivved och annat "skräp" som sattes ihop till konst.
Något vi i vår familj diskuterade mycket.


Ett litet rum målat av Sadaharu Hurio är sparat.
De vita väggarna har dekorerats med prickar i olika kulörer.
Lite hur som - jag upplever det så - har rutor målats,
och vissa av dem har fått en egen dekoration.


En mussla eller som här, lite säckväv med kludd på.
Då, 2014, var golvet fyllt med hopknölat tidningspapper,
jag minns hur vi undrade över detta.
Idag kan jag uppleva något helt annat i rummet,
det ger mig energi och glädje, jag kan till och med tänka mig ett eget.


Fantastisk tycker jag även "Toppen" är, och har alltid gjort.
Tage Andersen har format den och han har en plats i mitt hjärta,
konsten, blommorna och hans skapande.


Den här regntunga söndagen gillade jag den extra mycket,
de ultramarint målade grensluten blev självlysande!
Men "Toppen" måste jag också återse med jämna mellanrum.
Och nu är årets titt förbi!




lördag 27 augusti 2016

Konstresa

I konsten tecken gjorde vi en konstresa i söndags.
Hällande regn men vad gjorde det, vi satt ganska mycket i bilen.
Det blev en resa på dryga 35 mil - bara på Gotland!


Första stoppet gjordes hos Barbro Sandell i Norrlanda.
Tobias Lang har varit hennes ledsagare i 40 år,
hon har anpassat hans mönster till vår tid och våra behov.
För att fira det visar hon en liten utställning som berättar om verksamheten.
Vi passade även på att titta på bakbord och bakdukar,
ett nytt bakbord har det blivit hos oss i sommar.


Dagens sista stopp blev i Hemse, hos goda vänner.
Där fick vi också en spontan konstutställning.
Yelena Khalilova visade med stolthet upp sina tavlor.
Motivet har ofta en anknytning till Gotland,
som bildens väderkvarn, naturtroget återgiven utan att vara specifik.


Bilderna tovar hon fram, rulltovning och nåltovning.
Grunden är ofta ett lager gotlandsull och så byggs motivet på.
Yelena har verkligen en konstnärlig blick och ett fantastiskt färgseende.


 Hon behärskar materialet väl och nyttjar olika fibrer,
här har hon spunnit lin för att få rätt effekt.
Lugna och vilsamma bilder.
Tyvärr är det lite svårt att ta del av dem,
att få se dem på ett galleri vore fint!




fredag 26 augusti 2016

Gammalt konstverk

Nästa gång du besöker Skulpturfabriken,
du kanske gör det denna vecka - Gotland Art week -
så passa på att kika in i Boge kyrka.


Där finns nämligen en mässhake som är ett konstverk.
Den är skänkt till Boge kyrka av professor Jonny Rosvall.
Enligt honom är mässhaken tillverkad 1762 av sidentyger från Tyskland.


År 2002 ville Boge församling renovera sina textilier,
samt få en ny och bättre förvaring av dem.
Uppdraget gick till Lotine, ett företag som är specialister på området.
Mässhaken från 1700-talet har nu konserverats och fått en ny egen "garderob".


Ett specialtillverkat skåp som passar textil och stämmer med kyrkorummet.
Dessutom har det en liten men synligt placerad skylt,
och den bjuder in till en närmare titt!


Mässhaken är tillverkad av två sorters sidentyger,
och skarvarna har döljts med ett gulmetallband.
Både tyg och band är medfarna och trots konservering behöver de skyddas.


Men när skåpet öppnas tänds lyset,
och mässhaken kan studeras på nära håll.
Jag blir alltid så imponerad över dessa textilier från 1700-talet.
Vilka tyger, vilka mönsterslingor och vilka kulörer.
Hur kunde de producera såna konstverk? 



torsdag 25 augusti 2016

Gotland ART WEEK

Den här veckan pågår Gotland ART WEEK.
Invigningen skedde i söndags kväll,
och om jag förstått rätt sattes då det här gänget rör upp.


Jag var inte med i söndags men tog mig en titt igår.
Jag blev ganska konfunderad,
vad är det för "skulpturer", vem har skapat och varför?
Frågorna ramlade över mig men inget svar fanns att hitta.
Dessutom hade en person sprängt ramen och gjort en helt egen installation.
Både i form och utrymme, men ändå inte lämnat en förklaring.


En del rör hade konstnären lagt ner mycket jobb på,
det kändes att det fanns en tanke bakom och röret blev en konstupplevelse,
och inte bara ett rör som var pyntat.
Det här cylinderhuset hör dit - en kul lösning på uppdraget tycker jag.
Snyggt genomfört av fint material dessutom.


Ett annat rör som gav ett avtryck är det "silvriga".
Kanske inte så unikt på bild, men på plats vaggar det sakta fram och åter.
Häftigt - det liksom svävade en bit ovanför marken.
De gula rören i bakgrunden bidrog med en upplysning.


En etikett var klistrad på dem med reklam för Skolgalleriet.
Sommarens utställning på Vänge gamla skola.
Kan det vara galleristerna och konstnärerna i skolan som gjort dessa rör?

En vild gissning som står obesvarad.
Om Gotland ART WEEK kan du läs mer här.



onsdag 24 augusti 2016

Mer sommar?

Sommaren sjunger på sista versen.
Sommarlovet är snart slut,
och idag har vi terminens första lärarmöte.


Inte utan att det ska bli kul att möta nya kollegor,
och så småningom alla nya deltagare.
Jag har börjat förbereda mig, "läser på" genom att öva.
Svartstick, räknande på tunt linne och stygn i silke.
Inte helt lätt med svaga ögon och nariga fingrar.
Någon vecka till har jag på mig 
och kanske rent av sommaren hinner ta om refrängen!