lördag 28 februari 2015

Ett säkert vårtecken!

Årets första lammunge, 
såg jag på Gisslause lammgård.


En liten pigg vit finullsunge.
Bara någon dag gammal.
Lite för tidigt damp den ner och får hålla sig inne nu.
Men visst för den tankarna till Bä, bä vita lamm.
 

En lika söt syster har den också.
Och titta! En svart lammunge - precis som det ska vara.
Ett busigt gotlandslamm, också ganska nyfött.
Spralligare än de vita och svårfotograferad.


Samtidigt som jag köpte ull tittade jag på skinn.
På Gisslause finns flera olika sorters skinn i varierande kulörer.
Finessen med deras skinn är den fina kvalitén.
Extra långhåriga vita ryaskinn med en underbar glans.
 

Eller vita pälsklippta skinn från finullsfåret.
Där locken knyter sig fint och glansen strålar mot mig.
 Det är inte utan att det är svårt att välja.
Idag nöjer jag mig med foto.

fredag 27 februari 2015

Gisslause lammgård

 Jag har besökt Gisslause lammgård.
För att köpa ull som ska med till S:t Petersburg.
Vi vill ju visa vad fina kvalitéer vi har.


Elisabeth samlar på lamm - ja det går alldeles utmärkt.
Hon har flera olika raser bara för att få en mångfald av ullsorter.
Hon har också koll på aveln för att få det bäst resultat.
Det gör att hennes lamm producerar ull i flera olika kulörer.


Gotlandsull, den vanligaste ser du uppe till vänster.
Bredvid och under ligger ull från ett Gutelamm.
Trots att tussarna ser så olika ut kommer ullen från samma får.
Den bruna nere till höger är klippt nere på sidan av lammet.


Så här ser ull från ryafåret ut när den kommer från ett vitt djur,
de har en otroligt fin ull med långa glansiga täckhår. 
Andra färger på Elisabeths ryor är brun, koppar och silver.


En helt annan karaktär ståtar ullen från finullslammen med.
Finfibrig och småkrusig - bara så fin.
Tre färgtoner, svart, brun och vit.
All ull är fotad som råull, den är inte ens tvättad.
Det behövs inte för djuren är så välskötta att ullen är ren.



torsdag 26 februari 2015

Ryttarmasken från Hellvi

 Ett unikt skattfynd har gjorts i Hellvi socken.
En ryttarmask från Romarriket.
 

Jag tycker alltid det är spännande med de skatter som hittas på ön.
Och det här fyndet har en speciell historia, både hur den hittats,
och vilket unikt fynd det är.
Den väcker massor med frågor men inga säkra svar.

 
Masken som är från 200-300-talet har senare bearbetats på ön.
Den har fått två ögon insatta vilket gör att den inte fungerar som mask.


Masken har drag av Alexander den store.
I "håret" på masken finns en avbildning av Herkules.
Hans ben syns och lejonskinnet som  karaktäriserar honom.


Men längst ut på sidan av masken finns en figur.
En person iförd den frygiska mössan!
Det vill visa på att det är en person som kommer öster ifrån.
Den frygiska mössan kan du läsa om här.

Så nu har den frygiska mössan kommit till Gotland,
eller det gjorde den ju för länge sedan.

Masken kan du se på Gotlands fornsal,
till och med 31 mars 2015.

onsdag 25 februari 2015

Brinner för vävning

 Det heter utställningen som just nu visas
på Tändsticksmuseet i Jönköping.
20 kvinnor ställer ut vävar på temat eld och sticka.


Inspirationen till vävarna är elden och tändstickan.
Färgskalan är ofta svart, gul och orange.
Vävteknikerna är många och avancerade.


Liksom redskapen man vävt på.
En liten dockvävstol kan ge vävar till en enkel tavla.
Damastvävstolen ger mer detaljerade bilder.
 

Vad det gäller materialet så är det väl inte fel att ta stickor till hjälp.
Klart snyggast och fräckast på utställningen tycker jag!


Eller gör ett besök i Jönköping, men då före 1 mars!

tisdag 24 februari 2015

Kasthalls mattarkiv

Vet du vad du har vävt sedan 1951?
Det vet man på Kasthall, för då började man spara,
en liten provbit av varje typ av matta man producerade.


I långa rader hänger provbitarna allteftersom de kom till.
Här kan man följa modets färgväxlingar!
Över 60 års produktion ger ett omfattade resultat.


Många mönster är enkla och rena, rent av klassiska.
Som Bardotmattan inspirerad av 50-talets Brigitte Bardot-ruta.
En helt smårutig matta vävd med tre kulörer.


Trots sin rutighet ger den ett lugnt och behagligt intryck,
och vävs i små till stora storlekar, ja även som heltäckningsmatta.
Något som enligt Kasthall börjar komma igen.


Man gör mattor helt i tiden.
Just nu är ju färgning typ shibori populärt.
Så självklart finns en kollektion mattor med sånt mönster.
I den traditionella kulören indigoblått.
För att lyckas med mönstret har man tryckt på det.
Först vävt en vit matta och därefter tryckt på ett blått mönster.
Stiligt, effektfullt och spännande.


 Ett annat populärt mönster just nu är Mormorsrutan.
Den lilla rutan virkad av olika restgarner har nu blivit matta.
I katalogen får man en uppfattning av utseendet.
 

 Vi fick också se prover på textilen.
Ja inte virkad då, utan vävd i ett specialgarn av ull.
Därefter har mönstret tryckts på mattan.
Roligt, men lite väl trendigt för mig.

måndag 23 februari 2015

Mer än 125 år på nacken

 Vi fick ett väldigt bra studiebesök på Kasthall.
Grundat av Ludvig Andersson år 1889.
Här produceras vävda och tufftade mattor.


På några timmar vävs en yllematta på en varp av lin.
Det kan ju låta snabbt, men det är både för och efterarbete som ska till.
Garn ska beställas och hämtas från lagret.
Lingarn ska varpas och inslagsgarnet ska spola till spolar.

 
Även det enklaste vävmönstret ska ställas in via kortkedjan.
Nu på slutet av väven ska en tunnare fåll vävas.
Vävstolarna är mekaniska och försedda med ryckverk.
Ljudnivån är hög och skyttlarna går fort.


Tystare och lugnare är det nere i tuffteriet.
Där jobbar fyra robotar för fullt.
När en matta tufftas skjuter man in garn i en uppspänd väv.
Är mönstret enkelt fixar roboten det.
Fram och tillbaka, rad för rad skjuter den in ullgarnet.


Även olika längd på nocken klarar den att göra.
När det är klart limmar man baksidan så garnet sitter fast.
Allt får torka under natten och så är det klart.
Mer avancerade mönster får handtufftas.
Det tar naturligtvis längre tid.


Alla mattor kommer ner till avsyning när de är klara.
Här ser vaksamma ögon igenom mattan.
Rättar till eventuella fel och kantar den samt syr på med loggan.

Vill du också se hur en matta kommer till?


söndag 22 februari 2015

Stickstämma på Gotland

I år är det nittio år sedan Hermanna Stengård gav ut sin bok,
Gotländsk sticksöm.
Det kommer att uppmärksammas under året.

Ulla Perssons Eleganta fingervantar.

På Gotlands Fornsal visar man en stickutställning hela sommaren.
Och på Gotlands Folkhögskola i Hemse blir det stickstämma.
Under tiden 29 juli - 2 augusti pågår den.
Programmet är innehållsrikt och varierande.
 
Ulla Perssons Eleganta fingervantar.

Självskriven är den gotländska sticksömmen,
men även spinning av stickgarn och färgning kan du lära dig.
Sticka vid havet och i ett änge.
Besök utställningar, hantverkare och spinneri.
Och så föreläsningar.

Välkommen med!

lördag 21 februari 2015

Mariedal Design

 Vi klev in genom dörren till en stor plåtbyggnad,
och möttes av en stickmaskin som stod och jobbade för sig själv.
Vi hade kommit till Mariedal Design.


Visst är det häftigt att den bara stickar på, utan att någon bryr sig.
Så hittade vi Marie och hon visade och berättade om företaget.
Hur hon börjat sticka hemma - på handstickningsmaskin.
Utan att ha någon direkt utbildning på området.

 
 Den första produkt som togs fram var en spetsschal.
Trots att det är ganska många år sedan finns den fortfarande i produktion.
Då låg firman i bostaden och flyttade sedan till grannvillan.


Fler och större stickmaskiner inhandlades, 
som kan sticka avancerade mönster, med fler färger.
Mariedal Design jobbar med flatbäddsmaskiner som är dataprogrammerade.
Idag ligger företaget i andra lokaler i Alingsås utkant.


Här ryms allt på ett och samma plan.
Stickning, efterbehandling med tvätt av det stickade tyget,
och sömnad av det till lämpliga produkter.
 

Det mesta säljs till återförsäljare runt om i Sverige men även på export.
Runt ett bord ligger ordersedlar som prickas av när varan läggs i backen under bordet.
Man har inga stora lager på plagg, utan stickar upp allteftersom.
 

Så flyttas produkterna över till packbordet.
Packas och skickas iväg till kund.
Som privatperson kan du handla i webshopen, här.
På hemsidan kan du också läsa om vård och skötsel av ylleplagg,
och en tydlig materialbeskrivning.

Tack Mariedal Design för ett bra studiebesök,
och en fin miljövänlig produktion!




fredag 20 februari 2015

Stickning för alla

På lördag, imorgon, öppnar en ny utställning på Langska huset.
Stickning för alla.
Stickakademin ställer ut sin senaste produktion.


Förra gången akademin ställde ut var det på temat rutigt.
Nu vill man istället uppmana "alla" att sticka.
Och vad kan visas då?
Ta dig till Langska huset så får du se!
Eller lyssna på Eva Tedenmyr när hon berättar för Radio Gotland.
Invigning lördagen den 21 februari kl 12.
Utställningen pågår till den 8 mars.
Öppet: lördag-söndag 12-16.

Välkommen!

torsdag 19 februari 2015

Fiber Futures

Dagens textila konst handlar mycket om fibrer.
Den japanska utställningen Fiber Futures är ett exempel på det.
Just nu ses den i Borås. Tidigare i New York, sen i Paris.


Fiber art-rörelsen bygger på textila material och tekniker.
Men med helt nya sätt att jobba med dem.
Man provar nya sätt att forma fibrer för att erhålla skulptur.
 

Generating - 8 av Naoko Serino. År 2006.
Ett konstverk gjort av jutefibrer som formats runt en mall.
Tomrum, mellanrum och luft är viktigt för konstnären.
Liksom ett vackert och spännande skuggspel.
  Mer av hans konst hittar du här.


Många av konstverken handlade om shibori och indigo.
Här ett verk där silkestrådar är doppade i indigo.
Vackert och fantasieggande.
 

Det är inte ofta man får ta på textil konst,
men här var det meningen.
Flame resistant shop curtain av Jun´ichi Arai, 2005. 
Ett flamskyddsbehandlat draperi med "guld" på ena sidan,
 och "silver" på den andra sidan.
Här kan du se mer av hans konst.

Som helhet är det en annorlunda textilutställning.
Många vackra och lustfyllda verk.
Spännande och annorlunda material.
Papper, silke, rostfritt stål.
Inom den japanska textilkonsten ryms mycket!
Utställningen pågår till 5 april.


onsdag 18 februari 2015

Textil på alla plan

En inbjudande entré har Textilmuseet.
Med textilt tema rakt igenom.


Lika inbjudande tyckte inte jag det var när vi väl kom in.
Vår guide var lite sen och inte helt påläst.
Fast nu är jag kanske för kräsen?


En hel del fint fick vi i alla fall se.
Som den här tryckta långkudden från 1700-talet.
Tryckt på ylle med färg som troligtvis var mer röd och blå i original.
Ett spännande och detaljrikt mönster har den dessutom.


Jag fastnade även för den knallesäck som var utställd.
Tillverkad i linne och flitigt använd. Titta så lappad den är.
En säck som var fylld med textila varor när knallen, 
försäljaren gav sig iväg för att sälja sina produkter.
 

Textil kan finnas på de mest oväntade ställen.
Som inuti ett däck och under vägen vi åker på.


Tänk dig en värld utan textil - chockerande?
Det handlade en av utställningarna om.
Textilchock heter den och den är permanent.
En informativ exposé över textilhistoriens vara,
och vårt sätt att berätta vem vi är med textil.
I våra hem och i vårt val av kläder.
Den visar textil på alla plan.


 

tisdag 17 februari 2015

Textilhögskolans konst

Det man möts av i entrén till skolan är en röd klänning.
"Cloned frogs on gala-dress" är en skulptur i kolosalformat.

 

Konstnären heter William Sweetlove och tillverkningsår är 2010.
Det här är ett konstverk som tillhör Borås samling,
och det är Borås stads bröllopspresent till Kronprinsessparet.


Fint tycker jag - att fler kan glädjas åt deras bröllopspresenter.
Undrar bara om en puss på en groda ger en prins?
Roligt tema är det i sammanhanget hur som.


På en vägg en trappa upp hänger Pasi Välimaas svarta "Trasrya".
Så mäktig i sitt uttryck - en stor sorgfylld fäll som lagt sig över textilindustin.
Eller en pampig sängrya att svepa om sig för att utestänga kylan?
Eller helt enkelt en "provbok" på olika tygkvalitéer?


Tittar man nära är ryan vävd av en mängd olika tygbitar.
Siden, sammet, trasa, lump - allt finns med.
Ett materialprov i jätteformat bra för studenterna att botanisera i.
Pasi har samlat tyger och sedan färgat dem svarta.
Bara för att erhålla just det uttryck han strävar efter.
Stiligt!


Här finns även en av Cajsa von Zeipels skulpturer.
En kvinna i jätteformat men mager och tanig.
Tyvärr fick jag inte med namnet på skulpturen,

Konst är ofta tankeväckande och provokativ.
Cajsas verk väcker många känslor hos mig.
Visst är det bra att belysa kvinnors kroppar och situation,
men varför just i den här miljön?
Eller är det just här - där många unga rör sig som det behövs?
 
Vad tycker du?