måndag 30 november 2015

Stjärntid

Vi lever på en stjärna!
Det kan vara bra att påminnas om.


Vi lever på en stjerne, är namnet på en bildväv.
Vävd av Hannah Ryggen år 1958, för norska staten.
Den hänger normalt i Regeringsbyggnaden i Oslo.
 

Hannah Ryggen fick på beställning utforma en väv för platsen.
Hennes vilja var att politikerna, 
beslutsfattarna ska påminnas om vår litenhet.
Att vi alla lever på samma stjärna och är beroende av varandra.

Väven skadades under terrorbomben 22 juli 2011.
Nu är den åter reparerad,
och kan, för tillfället, ses på Moderna museet i Malmö.


Stjärntid är det nu,
men vi lever alla - alltid - på samma stjärna!

söndag 29 november 2015

Reliefstickade tröjor...

...blir vinterns tema i Landskrona.
På Hemslöjden blir det både utställning, 20 feb-28 mars,
och seminarium 5-6 mars. 


För många år sedan stickade jag bildens tröja,
efter en dansk beskrivning publicerad i boken Stickat från Norden.
Susanne Pagoldh är författare, men boken är slutsåld sedan länge.
 

Tröjan kallas nattröja och mönstret framträder i relief,
alldeles extra eftersom garnet är spunnet av ryafårets ull.
Det är just den här sortens tröjor som ska visas i Landskrona,
så är du lyckligt ägare till en har du chansen att få visa upp den.
Eller du har kanske en spedetröja eller rosvarms - ja då går det lika bra.
Skicka en bild på tröjan till Slöjd i Skåne, här läser du mer.


Förebilden till dessa tröjor kan vara 1600-talets stickning.
Mönsterstickade plagg i silke med en reliefeffekt.
Igår presenterade Johanna Wallin tröjan  på sin föreläsning,
Traditionella stickmönster i Skandinavien från förr i tiden.
Den höll hon på Gotlands Fornsal.

   
Johanna kom i våras ut med boken Nordisk Strikk, i Norge,
till hösten 2016 kommer den ut i Sverige.
Boken innehåller vantar, mössor och strumpor,
från de nordiska länderna.
 Men till flera av modellerna har Johanna hämtat inspiration från
- just det, Hermanna Stengårds sticksamling.
 



lördag 28 november 2015

Spedetröjor på seminarium

Reileifstickade tröjor - en resa i tid och rum.
Det handlar ett seminarium om den 5-6 mars 2016.
Hos Skånes Hemslöjd i Landskrona.

 

Föreläsningar och utställning på temat spedetröjor.
Vill du veta mer kan du läsa här,
eller varför inte göra en intresseanmälan!



fredag 27 november 2015

"Efter stormen"

Så heter den utställning som just nu pågår på Langska huset.
Ingalill Fredly och Ulla Hellman visar konsthantverk.


De jobbar med frågeställningar som:
"Vad är det havet kastat upp på stranden efter stormen?
Hur läker såren efter livets stormar?
Var tar det vägen det som en gång varit vackert?" 
Ingalill visar ett "draperi" - bedrägligt vackert.
Strandfynd uppträdda på tråd blir färgglatt, roligt och fantasieggande.


Men titta nära, och du ser allt vi tappar och slänger i havet.
Både folk med havet som arbetsplats,
 och vi som nyttjar det för rekreation har bidragit.


Ulla har försökt att rekonstruera bitarna, ge dem liv igen.
Men det blir bara en idé om vad det varit.
Det kan tyckas vara små saker som försvinner ner i vattnet,
men skadan är riktigt stor och oförståelig.
 

 Daniel Johansson, på Gotlands länsstyrelse förklarar,
hur plasten smulas sönder, hur gifter fastnar på den,
hur små djur äter plasten och hur vi i slutändan äter fisken.

Och plasten den finns lite här och var, på ställen du inte tror.
Men att den finns i fleecetröjan vet jag.
Alltså avstår jag från den kvalitén,
och fortsätter gotta in mig i ylle!

 Utställningen är öppen tisd. fred. lörd och sönd.
Kl 12-16. Den pågår till och med 6 december.

 Så passa på att se vad havet bjuder på!
Och lite till.




torsdag 26 november 2015

När minnet sviker

Jaha ... så hände det igen,
minnet svek mig, och det börjar bli allt vanligare.
Är jag ensam eller händer det för dig också?


Jag var så säker på att man på Malta gjorde pärlblommor,
och att vi fick prova på det när vi var där.
Med anledning av ett hemslöjdsutbyte år 2001.
Men nu har jag hittat en liten blomma som tillverkades då,
och inte en pärla finns på den.


Istället består den av tunt ullgarn som tvinnats ihop med en metalltråd.
Och ja, jag minns alltså inte exakt hur vi gjorde!
Men jag kommer ihåg tjejen som hade en hel kartong med blommor.
Hon var nyförlovad  och det skulle firas med en middag.
Blommorna skulle bli presenter till gästerna.

Jag undrar hur hjärnan väljer vad som är viktigt att minnas?






onsdag 25 november 2015

Blomsterkonst

Att skapa med blommor,
levande eller konstgjorda börjar bli vanligt.
De torkade växterna tar allt större plats och ses oftare.


Som hos Tage Andersen i Köpenhamn.
Kloten med fröställningar från Månviol såg jag där.
Tätt hopsatta med fröskalet kvar får de ett alldeles eget uttryck.
Silverfärgen dämpas och övergår i en blårosa nyans.
Säkert blir kloten något mer hållbara också.


Månviolen, eller Judassilverpenningar som de också kallas,
fanns även med på utställningen Blomma för evigt på Thielska galleriet.
Här formad med hjälp av metalliserade tjeckiska rörpärlor,
och lindade med silkestråd, allt efter en italiensk förlaga.
Tillverkade av Deborah DiJusto, USA,
och Nella Sammartini Lopez y Royo, Italien.


Men som vanligt kommer och går modet.
Gravkransar med pärlblommor var populära för 100 år sedan.
Särskilt i Frankrike men även i Skåne och Danmark.
Bildens gravkrans är ett detaljrikt arbete från början av 1900-talet.
Men bara något årtionde senare var de omoderna.

Och så plötsligt vänder det - populariteten ökar.
Tre jättelika kransar med pärlblommor hedrade offren från 11september 2001.
De skapades och skänktes av amerikanska kvinnor.

tisdag 24 november 2015

Textil eller sånt?

Jag blir ganska osäker, är det textil?
Absolut inget textilt material, men ändå,
det känns så textilt tekniskt.


Blåsipporna tillverkade av pärlor, visst är det något textilt över dem.
Just nu pågår en blomsterutställning på Thielska Galleriet. 
Blomma för evigt! Titta här.
Och det gör de, blommorna i pärlhantverk.


 Vilka skapelser - en del lätt igenkännings bara,
andra rena fantasiblommor - så vackra.
Och vilken färgprakt och lyster de har.
Glaset i pärlorna får dem att stråla och glittra.
 
 Dessutom är de förunderligt graciösa i sina former.
Här växer stora lila anemoner och små mörklila julrosor.
Formade med hjälp av japanska broderipärlor som har en färgad insida.
Nytillverkade av Deborah DiJusto, USA och Natalia Widedenbeck, Tyskland.


Men allt är inte nytillverkat - blommorna har lång hållbarhet!
Här en bukett tulpaner tillverkade i mitten av 1900-talet.
Sannolikt av Fried Frères, Paris i böhmiska pärlor.


Utställningen är arrangerad i fem rum med årstidstema.
Enkla nätburar som inte skymmer allt för mycket omgärdar blommorna.  
Som ram och grund fungerar även riktiga, torkade växter.
Kvistar hjälper till att skydda blommorna från närgångna besökare.
Bark, löv och mossa är vackra underlag.
Det känns verkligen att Gunnar Kaj givit utställningen dess form.
Pärlblommorna har samlats av Ragnar Levi. 

Konstälskare, botaniker eller florist,
gå och se utställningen.
Textilare rekommenderas också ta del,
även om jag får sortera den under sånt!

 



måndag 23 november 2015

Medeltida skomode

Skomodet har liksom annat mode pendlat.
Ibland fotriktigt med rundade tår, andra gånger mer likt myggjagare. 


Här är en nätt modell från 1300-talet funnen i Landskrona.
Den ornerade skon, till höger?, är från 1500-talet.
Visserligen har ingen sko mycket plats för tår,
men den enkla skönheten tilltalar mig.
Skosulorna är också från 1300-talet.
Inte många tår som ryms där.


Och så en helt annan modell, bekväm och med plats för alla tår.
Senmedeltida - tidigt 1500-tal och funna i Riga.

Skulle vara helt gångbara idag!

söndag 22 november 2015

Textil från björken

Självklartr infinner sig frågan,
vad finns med textil anknytning på björkutställningen?
Jo faktiskt en hel del.


 Det roligaste och mest spektakulära  är nog dessa stämplar.
Här är det de små grenarna, eller kvistarna, som är finessen och skapar mönster.
Med grenklykan som håller kvistarna rullas ett motiv på tapet eller tyg.
Rationellt och bra - något för tidens stressade hantverkare?
Eller kanske mest en rolig grej? 
Även de större bitarna av stammen är tryskstämplar,
och de lär fungera bra, det fanns ett provtryck.


Ett gäng sländor hängde på rad, helt traditionella och funktionella.





.   Ypperlig funktion har säkert även nålhusen.
Så snyggt täljda och monterade med vadmal att sticka nålen i.
Björken hade räckt till flera stycken
 

Så äntligen lite riktig textil.
På en ask gjord av näver hade slöjdaren smyckat med tyg.

Jovisst, det fanns växtfärgat garn också.
Gult, färgat med löven.

lördag 21 november 2015

Ur Björk i Skåne

Utställningen Ur Björk har landat i Skåne,
närmare bestämt på Hemslöjden i Landskrona.
Och jag har sett den.


Det är ingen ny utställning precis, men sevärd.
Jag skrev om den redan i juni 2014, då den just haft vernissage.
Men det är först nu jag ser den med egna ögon.


Det är en lysande idé det här att visa vad bara ett träd kan ge.
Det blir på något vis så tydligt med rader av föremål.
Traditionella, som sopkvastarna och lövruskorna.
Lika användbara idag som för flera hundra år sedan.


Liksom björkvispen som gjordes på våren, en ny varje år.
Lika bar att vispa sås och sockerkaka med som att stänka färg på väggar. 
Som utsliten fungerade den som tändmaterial i vedspisen. 
Idag hamnar den förhoppningsvis på komposten.


 Saker till lyst blev det också, eller för att visa vad man kan.
För inte är det lätt att skapa dessa små skulpturer.
 
 

Möbler av björk har periodvis varit mode. 
Förståeligt, den blonda kulören är så skandinavisk.
Men den här stolen upplever jag har inspiration från Shaker.

Kul idé och bra slöjd, tycker jag att utställningen visar.
Dennis Dahlqvist tycker så här, här! 
 

fredag 20 november 2015

Skånes samlingar

Hemslöjden i Skåne tar nästa steg med sina samlingar.
De har börjat göra mappar med olika innehåll.
Och de har gjort en utställning på nätet!

Manströja i sämskskinn, Ystads museum.

För att ta reda på hur en bred publik uppfattar hemslöjdens samlingar,
vad som är vackert, inspirerande och spännande för dem,
har de bjudit in bloggaren Elisabeth Dunker.

Manströjor fotade på Ystads museum.
"De bilder jag samlat har framförallt uttryck som fått mig att stanna upp,
ögat att söka sig en gång extra, idéer och tankar att poppa upp" 
Så beskriver Elisabeth sitt val av 90 olika föremål.
En blandning av dräktdelar, vävnader och skisser.

Jag fastnade för hennes val av skinntröja för man, titta här.
Bläddra bland bilderna och hitta den vackra laskningen på ärmen,
likadan som den på tröjan som finns på Ystads museum.
Visst väcker den habegär!



torsdag 19 november 2015

Även Hermanna ...

 Äldre plagg inspirerade även Hermanna Stengård.
Det finns flera plagg som hon stickat,
 med inspiration från hennes sticksamling.


Att hon blivit inspirerad av Nils Larssons tröja är klart. 
Eller i alla fall har en likadan fått henne att sticka bildens kofta.
En barntröja stickad till hennes dotterson.
Hermanna har gjort sin egen tolkning av plagget.
Spetsbården får avsluta både ärm och bål.
Och halsringningen - fast den har jag tyvärr missat att fota.


Knäppningen har hon löst på nytt vis, även om det finns en likhet med äldre plagg.
Johan, som fick tröjan vid tio års ålder gillade den inte.
Han tyckte inte Hermanna var någon bra stickerska, men där hade han fel.
Tröjan visar att hon haft ett sinne för mönsterkonstruktion,
och den är i mitt tycke välstickad.


Däremot kunde kanske lagningen göras snyggare 
- om man nu ska vara kritisk!
Den visar ändå att Johan har slitit på tröjan. 

Och så är det en sak till som fascinerar mig.
Nils Larssons tröja ingår inte i Hermanna Stengårds sticksamling.
Så även Hermanna tog del av hemslöjdens samlingar.

onsdag 18 november 2015

Till inspiration

Att titta på äldre textil är givande.
Man får nya infallsvinklar på formgivning.
För lösningarna på hur ett plagg formats kan vara så annorlunda.


I hemslöjdsföreningens samlingar finns en patentstickade tröja.
Eller det finns två, samt några till som är omskrivna.
Den här tröjan har ägts av Nils Larsson i Hablingbo.
Och den är ca 50-60 år gammal. Men när skrevs den uppgiften?


Det som är karaktäristiskt för tröjorna är patentstickningen,
och den vackra bården framtill - nästan som en spets.
Tänk bara så stiligt det måste vara på en äldre herre med lite rondör!
Herrtröja har det varit, trots att den idag känns väldigt kvinnlig.


Ärmen avslutas med en hålrad, men innan dess finns ett varv rätstickning,
några varv patentstickning och så en krappfärgad virkad kant.
Det finns bara en ynka rest kvar av den, men den finns!


Bålen avslutas, eller börjar, med några varv rätstickning.
 Det ger en nätt och fin kant som inte rullar sig.
 

Rätstickningen kommer igen vid halsringningen,
nästan som ett infällt band eller en liten smal kragmarkering.
Knapphålet har bara fått en enkel träns runt sig, inte så välgjord.
 

Tröjan verkar ha varit omtyckt och flitigt använd,
den är rejält sliten och lagad på flera ställen.
Den andra tröjan som finns i samlingarna är i ännu sämre skick.

 Nils Larssons tröja har inspirerat till ny design.
Pernilla Svenre har för Boel Olaisson formgivit min älsklingströja.
Långa koftan eller omlottkoftan kallas den,
och den är patentstickad, utan spetsbård och längre, 
men ändå finns det ett tydligt släktskap.

Och på det här visset kan samlingarna också brukas.


tisdag 17 november 2015

Förebild

I samlingarna ingår även kläder.
Och de är inte alltid av slöjdkaraktär,
men alltid handsydda.


Som den här koftan från 1700-talet.
 Modellen var vanlig över stora delar av landet och i alla samhällsklasser.
Sydd i ylletyg, bomullstyg eller som här, av ett sidentyg med foder av linne.
Ganska kroppsnära och kraftigt utsvängda från midjan.
    

Framtill knöts koftan ihop med sidenband, nu borta.
Det blå bandet runt halsringningen har nog kommit till senare.
Men titta vilka fina kilar som är påsydda för att få formen framtill.


Koftan är handsydd och fållarna är invikta mot avigsidan.
Här ser jag hur ena fodersidan är nerstickad mot yttertyget,
och hur andra delen är invikt och kastad fast.
   

Vid fållen finns en pricksöm som smidigt håller ihop tygen.
Den ger ett vackert fall åt plagget.
Notera även hur nätt yttertyget råder över fodret.
Plagget är verkligen välsytt och det är en njutning att studera det.


När man tittar så här nära kommer nya "fynd" fram.
Som de kinesiska tecknen skrivna med tusch.
Vad det står vet jag inte, men visst visar det att tyget kommer från Kina.


 Den här typen av koftor är verkligen bekväma,
och det syns, inte minst i armhålan, att den har brukats mycket.
Under båda ärmarna sitter prydliga lappar,
sydda av samma tyg och med samma foder på insidan.
Ändå måste det väl tagit ett tag innan hålet blivit så stort som lappen?

Den här koftan har varit förebild till nya koftor.
Hemslöjden arrangerade en kurs i sömnad av koftor.
Det blev ett helt gäng med nysydda plagg i moderna tyger.
Då var det bra att ha tillgång till originalplagg!