En gensere fra Norge

Mönster och motiv har alltid vandrat.

Flyttat sig över skiljelinjer och gränser hur som.

Men ändå blev jag glatt överraskad,

när jag hittade mönstret "Fyrklöver" på en tröja,

utställd på Norsk Folkemuseum i Oslo.

Ett mönster vanligt på Gotland och som stickas på vantar.

Som jag också sett på vantar från Lettland.

 

Men det är väl bara i Norge som man tävlar om att 

sticka en gensere till Magnus Carlsen.

Den norske gutten som just nu spelar VM schack i  Sotji.

 Reklam för aktiviteten görs på busshållplatser,

men här får du veta allt!

Så hur stickar du supportertröjan?

 

Mumier i Taklamakan

Jag blev ombedd att göra ett inlägg om mumier på bloggen.

Att berätta vad jag vet om mumierna i Taklamakanöknen.

En del av dem såg jag när jag reste på Sidenvägen.

Skönheten från Loulan, ca 1800 år f. kr. Foto från boken The mummies of Ürümchi.

 Då besökte jag ett av museerna i staden Ürümchi där de finns.

Alla är inte utställda samtidigt och det råder fotoförbud.

Men med mig hem följde en bok om dem.

Den beskriver flera av mumierna som är hittade i området.

Dessutom deras textilier. Dräkter och filtar i ull.

Några är tovade, några vävda, en del nålbundna och så skinnplagg.
Helt otroliga textilier för sin ålder. En man hade tio hattar.
I olika tekniker och modeller.

Området där fynden gjorts består idag av öken.

Torkan, sand och salt har bevarat kropparna och textilierna i flera tusen år.

En gång var det en blomstrande stad. Fylld med folk.
Visst är hon vacker, Skönheten från Loulan.

Mer om henne kan du läsa här.

Och om mumierna i Taklamakanöknen läser du här. 

När jag var på textilsymposiet i Jordanien, i våras,

 föreläste Jorie Johnson om tovning längs Sidenvägen.

I hennes föreläsning dök de upp igen - mumierna från Taklamakan.

Vill du ta del av hennes föreläsning gör du det här.

Blir du nyfiken på boken?

Här är länken till köp.

Så stiliga och rofyllda de är, dessa mumier,

och så väl de gömmer hemligheterna de bär på.

Nu är inlägget gjort och läst!

Debatt om skinn

 I Hemslöjd nr 5 skriver Maria Diedrichs

om killingskinn och vårt behov/icke behov av dem.

På den gamla goda tiden när allt togs omhand fanns inte problemet.

Ingela Fredell, länshemslöjdskonsulent i Jämtlands län,

har kopierat en kyrkvante från Långå i Härjedalen.

En springa i handflatan gjorde att man kunde bläddra i psalmboken,

utan att ta av sig vantarna i den kalla kyrkan.

Vanten broderas med silke på rött kläde, för att sedan fodras med vitt killingskinn.

Springan kantas med harskinn, för mjukhetens skull. 

 Vilket skinn som passade till vad visste man.

Vantarna var vanliga i Jämtland och Härjedalen,

 men producerades troligen av specialister i Hälsingland.

De på bilden ovan kommer från Bjuråker, men gavs 1882 till Gotlands Fornsal.

Men vad ska vi göra med killingarna idag?

Eller hur förhåller vi oss till djur?

Lyssna på Maria i Morgonpasset, här.

Regnkläder!

November bjuder på gråväder och regn.

Jag bjuder på en film om regnkläder.

Idag ska jag se dem live.

Det finns några exemplar utställda på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Men jag är i Oslo och ska besöka Kunstindustrimuseet.

Där finns anoraken på bilden, fotad vid tidigare besök.

Notera även handskarna - med två tummar.

Bara att sno vanten runt handen om insidan blir våt.

Senaste numret av Hemslöjd har tema hela djuret.

Där finns en artikel om kläder av tarmar.

 Och filmen - den ser du här.

Tack Hemslöjd!

Slut på avslut

Bara ett till, så är det slut för den här gången.

På avslut - men detta måste du se!

 

En spedetröja, mönsterstickad och dekorerad.

Halsen är vackert ringad och har fått en infodring av linne.

Rätsidan har fått brokadband som utsmyckning.

I avvikande färg för största effekt.

 

Ärmen avslutas med ett liknande men bredare band.

Och så två smala sammetsband, monterade med lite mellanrum.

Vilket ger ännu en effekt, med den röda stickningen som tittar fram.

Notera även sprundet och linnefodringen.

Knapphålen som gjorda för skånska silverknappar.

 

 

Avslut igen

Här är ännu ett perfekt avslut.

En herrskjorta, även den utställd i Ystad.

På utställningen Dräktsilver - allmogens "juveler".

Bilden visar bara en detalj av skjortan, manschetten.

Men vilket sömnadsarbete!

Först knäppta rynkor som avslut på ärmen.

Så en bred stopphålssöm med avancerat mönster.

Därefter en, eller är det två, knypplade spetsar.

I den täta skånska knypplingstekniken.

Det yttersta avslutet har en annan karaktär än spetsen,

vilket gör att jag funderar på om det är två spetsar.

Allmogens haute couture. 

Avslut

 Att göra ett snyggt avslut är inte lätt.

Oavsett vad det gäller.

På Klostret i Ystad, stans kulturhistoriska museum, 

hittade jag några snygga textila avslutningar.

Vävda band som fått en praktfull avslutning med spetseffekt.

Varptrådarna, röda av ull och oblekta av lin, 

har lindats om - hårt - med det röda garnet.

För att sedan knytas om med lingarnet,

 så att ett galler bildas och resten blir en tofs.

Och för att den ska bli fyllig har nytt garn lagts till.

Så elegant och proffsigt!