Nu kommer Fårö!

En ny utställning på Langska huset.

Med invigning imorgon, tisdag 11 mars kl. 18.30.

 Nyproducerad slöjd kommer och visas, tillverkad på Fårö, av fåröbor.

 Flundran som grytlapp - snygg, välgjord och i ny formgivning.

Tvåmänningen, den traditionella båttypen på ön, även den i

modern tappning och med två ljus som symboliserar de två männen.

Fårös klassiska trasmattor med skinnspill som inslag. 

Nu i ny färgställning och med vita skinn. Vad färg kan göra skillnad!

Och så den ursprungliga slöjden, fisknätet.

Här i modern tappning, av nylon och den något äldre varianten i bomull.

Männens slöjd - en vintersyssla att laga och knyta nät.

Innan bomullsgarn gick att köpa användes lin.

Och att handspinna lingarn till en strömmingsnot tog tid.

Men innan linet kunde spinnas skulle det häcklas, skäktas och bråkas.

Allra först måste det sås och odlas.

Vilket jobb för att få mat på bordet.

Utställningen pågår till den 30 mars.

Skaparfestival

Igår, på internationella kvinnodagen, var det Skaparfestival.

I Hemse, på folkhögskolan.

Ett samarbete mellan skolan, Röda Korset och Vuxenskolan.

Programmet var späckat med föreläsare, utställare och workshops.

Innan dörrarna öppnades kl. 11 var det lång kö utanför.

Många, i alla åldrar ville komma och skapa.

Här kunde man göra om kläder, göra smycken eller vika påsar.

 

Dagens höjdpunkt var föreläsningen med Elsa Billgren.

Salen fylldes snabbt och jag kom inte in utan fick stå i korridoren.

Elsa hade dock magstöd i rösten och hördes bra.

Kul och intressant berättade hon om vintage och gamla kläder.

 

 Hur uppskattad och hur populär hon är förstod jag när det var slut.

Det är inte alla föredragshållare som får skriva autografer.

Men för Elsa verkade det inte vara första gången!

Nyfiken...

...det är vad jag blir.

På Mary Petrina Boyd.

Under sexton säsonger har hon grävt på Tall al-`Umayri. 

En plats som ligger 15 km söder om Amman.

Material har hittats från olika tidsperioder.

Inga textilier, men sländtrissor, vävstolsvikter och nålar.

Sländtrissor från Gotland, med fossiler. Historiska museet, Stockholm.

Sländtrissorna det enda som är kvar av redskapet

som behövs för att göra en tråd.

Och vävvikterna som visat att det funnits en vävstol,

att man kunnat producera tyg för kläder och inredning.

Och så nålarna  för att sy ihop tyg och skapa brukstextil.
Ett så viktigt och litet redskap.

Nålar utställda på Historiska museet, Stockholm.

Alla dessa redskap som har brukats i hemmet,

 för familjens textila behov, dräkter, sängkläder...

Mary kommer att lägga särskild tonvikt på just nålarna.
Vad kan de berätta för historia?

Jag kan berätta att våren är här!

Konsten att skära till

Mode handlar mycket om snitt och siluett.

Och för att det ska bli bra krävs fin tillskärning.

Att rita ett mönster - mönsterkonstruktion är en konst.

Hur ska man beräkna var snitt och veck ska sitta 

på det platta tyget för att få ett plagg med volym?

Anna Falk är svenska men utbildad i Italien och Danmark.

Hon studerar hur vi kan forma tyget till kläder utan att skära i det.

Eller klippa till det så lite som möjligt.

Bra när tyget ska återbrukas.

Det svarar på behovet av hållbarhet.

För att få kunskap och inspiration utgår Anna från

draperingar som i den grekiska och romerska dräkten,

den skandinaviska dräkten med fyrkantiga delar, 

och Östasiens traditionella kläder.

 Det blir ett spännande inlägg i tema 2.

Här kan du läsa mer.

Anna för oss framåt i historien.

Hur långt?

 

Mode som politik

Vi som var med minns 1970-talets mode.

Det var politiskt så det förslog.

Alla med medvetenhet gick klädda i jeans och blåblus.

Eller snickarskjortan - den blå och vitrandiga, murarskjortan, röd och vit.

Söndag som helgdag och alla vardagar. 

För att visa sin solidaritet med det arbetande folket.

Foto från Vamlingbolagets hemsida

Ett annat politiskt mode var Mah-Jong som startade 1966.

Målsättningen var att tillverka kläder i Sverige.

Här kan du läsa hela historien ända tills det las ner 1977.

En klassiker hos Mah-Jong var manchesterjackan.

Ett tyg med extra mycket tråd. De som bildar ränderna.

Tygkvalitén är en cord, en tråd flotterar, över bottentyget.

Dessa trådar skärs av på mitten och bildar de ränder 

som är så karaktäristiska för ett manchestertyg.

Namnet manchestertyg kommer från staden Manchester.

En stor textilstad som producerade just detta tyg.

Men från början, i Frankrike, hette det cord de roi 

och var ett tyg enbart för kungar.

Vill du också ha en kunglig jacka beställer du här!

Hos Vamlingbolaget.

Politik och mode

Politikens påverkan på modet blir nästa område 

som ska behandlas på konferensen.

Här inleder Toolika Gupta med sin föreläsning 

Att definiera och omdefiniera "det traditionella" i indiskt mode.

Hon undersöker den moderna indiska herrdräkten, 

hur den har utformats och påverkats av den engelska kolonialtiden.

Vilken influens har engelsmännen haft på maharadjorna?

Och hur har de påverkat modet för den indiska befolkningen.

Att studera klädedräktens utveckling och modets påverkan i Indien är inne.

Toolika Gupta är doktorand vid universitetet i Glasgow.

Arbetsnamnet på hennes forskning är ungefär

Brittisk Rajs påverkan på indiskt mode.

En undersökning av politikens påverkan på modet.

Från tradition till mode

 Textilier visar en nations själ trots att vi lever i ett industrisamhälle.

Med traditionella kläder känner vi oss hemma.

Det menar Uma Prajapati.

Hon inleder anda passet på textilsymposiet, Tema II.

 Förhållandet mellan traditionellt textilt hantverk och modernt mode.

Uma Prajapati är utbildad modedesigner från NIFT,

National Institute of Fashion Technology i Delhi. 

Hon driver flera projekt i Indien. 

Många av dem handlar om framställningen

av ekologisk bomull och vårt förhållande till jordens resurser.

Här kan du ta del av hennes blogg med flera filmer som

visar bomullens odling och förädling.

Tankeväckande!