Garva här eller där?

Garvning är sällan kul.

Det är arbetsamt, blött och illaluktande att garva skinn. 

Bild utställd på Dalarnas museum plåtad av en okänd fotograf.

Bilden visar ett garveri från Falun; idag finns Dalarnas museum på tomten.

Under en lång period var platsen upplåten för skinnfabrikation. 

Ofta placerades garverierna långt från bebyggelse, just för att de stank.

Men nu kommer nya rapporter om dess skadlighet.

Hur garvarna i Indien skadar sin hud, ögon och andning när de jobbar,

garvar läder som blir  träns, tyglar och tömmar.

Och hur vi som gillar hästar ökar efterfrågan, så mer läder behövs.

Lyssna här.

Så återigen har vi flyttat det skadliga, jobbiga bort från oss.

Istället för att åtgärda det här hemma!

Orättvist?!

T-tröjan eller T-shirten är inte så gammal.

Användes som undertröja,

 i amerikanska armen under andra världskriget.

Därefter har den gjort sitt segertåg över världen.

Den tillverkas oftast i bomull och kan ibland förses med ett budskap.

Tröjan blir en reklamspridare och bäraren en annonspelare.

 

 Så då känns det extra viktigt att fundera på ekonomin.

Men hallå där, den är ju så orättvis!

Fördelningen av textilindustrins pengar,

 för produktionen av en t-shirt,

är så ojämn att man borde skämmas.
 

 För att odla och skörda bomullen får bonden 8 öre!

Inte mycket för allt arbete, sådd, gödsling, vattning och plockning.

 Textilfabriken som tillverkar plagget får 24 kronor.

Det kan ju tyckas mycket, men då ska tråden spinnas,

tyget stickas och sedan sys.

Man ska hålla byggnad och maskiner samt betala löner.

Till detta kommer skatter och försäkringar.

Jaha - den största delen av kakan tar vi här i västvärlden.

Där tröjan säljs och brukas. Visst är det skrämmande!

Ta tre - betala för två, men vem betalar då för den tredje?

Är det inte du blir det någon annan!

 De här uppgifterna kommer från utställningen  

Stilmedveten. producerad av Sveriges konsumenter.

Gjord för att visa på hur vi alla kan bli mer hållbara modekonsumenter.

Har du egna tips får du gärna dela med dig, här! 

Det finns även bra studiematerial och klickar du här kommer du dit.  

Femton kilo

Har du tänkt på hur tungt femton kilo är?

Att försöka lyfta en boll med den vikten är jobbigt.

Men så tung är konsumtionsbollen på utställningen Stilmedveten.

Det var knappt jag orkade rubba den.

Och ändå - femton kilo är klädförbrukningen per år och person.

 I genomsnitt alltså, en del behöver mindre andra mer.

Just nu kan du besöka utställningen i Falkenberg,

5 - 26 september, på biblioteket.

Det är Sveriges konsumenter som producerat utställningen.

Mer kan du läsa på deras hemsida här,

men följ också bloggen Gröna trådar, här, 

så får du massor med tips om textil och mode.

Spinn klotet runt

Att se när en tråd blir till är fascinerande.

Några fibrer som snos ihop,

och vips finns där en tråd.

Med ett redskap går det lättare, och redskap finns.

Allt ifrån en krok, pinne med tyngd, till sländan.

Och så långrock, spinnrock och charka.

   

 Spinnrocken ovan är tillverkad av Jan Ryegråd på 1980-talet.

En lyxvariant som tillhör Gotlands läns Hemslöjdsförening.

Den 19 september är det dags att fira

worldwide spin in public day.

Runt om klotet plockas spinnredskap fram,

fibrer förbereds och spinns till tråd.

Och tänk om man kunde få se resultaten,

så olika de måste bli fast gjorda på snarlika vis.

Har du nära till Landskrona? Spinn här! 

Finns du på Gotland söker du dig till Fornsalen,

där visar Anso Norling hur spinning går till.

Alltså hur du gör en tråd!

Här får du mer information om aktiviteten.

Detaljer

Vilken prakt det fanns i allmogens kläder.

En färgglädje och ett formspråk som var rikt och fantasifullt.

Inspirerande, upplyftande och intressant.

Titta bara på detta broderi, pärlor på sammet!

Vilken prakt och vilken lyx.

Drottninglik måste hon blivit, bondens hustru,

med en sån här huvudbonad.

Så raffinerat broderi på livstycket.

Och så snyggt och dekorativt knapparna är placerade.

Bara till lyst, plagget knäpps med hakar och hyskor.

 

Eller en kjol vävd i färgeffekt i svart och vitt garn.

Men med prydliga ränder i oliksidig korskypert,

och kjolen blir dubbelt vacker.

 

 Så vilken tur att det finns organisationer som bevarar.

 För annars skulle vi bara kunna se dem på museer,

om ens det, textila objekt är svåra att exponera.

Jag "hittade" butiken SENĀ KLĒTS i Riga,

 med folkdräktsförsäljning.

Flätat

Välkommen in!

Visst får man en väldig lust att stiga på,

när dörrmattan är så här snygg som den i Riga.

Vi besökte friluftsmuseet, Lettlands etnografiska friluftsmuseum.

Där, vid den ryska gården finns mattan.

Flätad halm är hopsydd till en oval, lagom till ingången.

Säkert var den effektiv, då när det begav sig.

Idag vill man knappast trampa på den - jag tog ett stort kliv över.

 I en annan gård från Latgale fanns skor,

upphängda på en käpp innanför dörren.

Och det är klart att man hänger skorna - de har ju snören till det!

Två par är flätade av bast och ett par av rep.

Snyggt och charmigt när de hänger där.

Charmigt är också museet och området det är placerat på.

En vacker tallskog med en sjö intill.

Nästan varje helg under sommaren är det programverksamhet,

och resten av året någon helg i månaden.

Här kan du se årets utbud.

På hantverksmässan i juni besökte Nördic knitting marknaden,

här kan du ta del av deras erfarenheter.

Så välkommen hit!

Återväxten

Hur är det med återväxten inom stickning?

Är det många unga som stickar?

Alltså de som ännu inte fyllt femton och stickar på fritiden.

Vi stod och väntade på bussen utanför Riga.

Det gjorde även en ung flicka, men hon använde tiden till stickning.

I en tygpåse förvarade hon arbetet när det inte stickades.

 Men så dök det upp en katt som ville kela.

Den kom från ingenstans och placerade sig i hennes knä.

Och det är klart att han fick uppmärksamheten.

Och stickningen åkte ner på bänken.

Muddar med pärlor och eget ritat mönster.

Tunt garn och tunna stickor, så fint.

Det känns som om återväxten är tryggad i Lettland!