Focus Borås

En för mig ganska anonym stiftelse heter Focus Borås.

Och genast tror jag att det bara handlar om Borås.

Att ge staden mer uppmärksamhet.

Men stiftelsen har även ett textilt intresse.

De delar vartannat år ut norra Europas största textilpris.

Till en i Norden verksam textilkonstnär.

Hurra! 

Textilpriser vimlar det inte av,

och här är prissumman hela 250 000 svenska kronor.

Dessutom görs en stor utställning med verk av konstnären,

på Textilmuseet i Borås och det ger uppmärksamhet.

Sedan år 2000 har priset delats ut, numera vartannat år.

Det har blivit en spännande lista på textilkonstnärer,

och det är inte många jag känner till sedan tidigare.

Några av de svenska mottagarna men absolut ingen annan.

Visst är det pinsamt att grannländernas konst är så anonym för mig.

Men så bra att kunskapen kan ökas!

Pasi Välimaa och hans svarta "Trasrya" känner jag till,
här har jag skrivit om den.

Annika Ekedahl är jag också bekant med,
och har skrivit om, här kan du läsa det.
Hon mottog priset 2013 och här kan du höra om hennes reflektioner.

Och tack Berit och Bengt Swegmark,

för att ni instiftade Stiftelsen Focus Borås. 

Gulbullar

Kalasbullar är gulbullar är bullar med saffran.

Inte lussebullar utan lagda saffransbullar,

såna vi äter på Gotland när det är fest.

Det ingår saffran i degen, året runt, och så ska de snurras till en knut.

Det blir en speciell modell på bullen,

men att få till den är en konst som kan göras på olika vis.

"Ingen lägger gotlandsbullen som jag" 

så heter den kommande utställningen på Langska Huset.

Helena Rydén, som skrivit boken med samma namn, står för utställningen.

Här presenteras olika sätt att knyta bullarna på,

och det visas med olika media. I text och bild, samt i film. 

Men även med textil genom insamlade bakdukar. 

Både nytillverkade med tryckt instruktionstext,

 och mer traditionella med enkla broderier.

På lördag klockan tolv öppnar utställningen,

sen kan du se den tisdag, fredag, lördag och söndag,

klockan 12.00-16.00.

Till och med den 10 april.

Två nya jobb!

Nu igen - tjänster att söka!

Generationsskiftet har pågått ett tag,

och nya länshemslöjdskonsulenter söks till flera län.

Efter lång och trogen tjänst kan man erhålla medalj!

Dalarnas Hemslöjdsförbund har just anställt Kattis Karlsson Nordqvist.

Efter trettiotre år som hemslöjdskonsulent slutar Ulla Berglund Brasch sitt uppdrag.

Läs mer här.

Nu sökes efterträdare till Ulrika Bos Kerttu i Västenorrlands län,

och till Anna Karin Reimerson i Västmanlands län.

Båda har många år på sina tjänster.

Till heder för den qvinna som fint och snällt kan spinna, text på medaljens baksida.

Vad gör då en hemslöjdskonsulent?

Det är ett omväxlande och självständigt yrke.

De två tjänsterna som nu går att söka har olika huvudmän,

och det ger arbetet lite olika karaktär.

Här är verksamhetsberättelsen för Västmanlands läns hemslöjdsförbund,

och läser du den kan du bilda dig en uppfattning av jobbet.

I Västernorrland är konsulenterna placerade på Murberget, museet,
och klicka här så får du en inblick i deras verksamhet.

Här hittar du annonsen från Västernorrlands län.

Västmanlands läns hemslöjdsförbunds annons finns här.

Ofärdigt, hurra!

Visst har vi alla några arbeten som bara ligger utan att bli klara?

Tråden har tagit slut och går inte att uppbringa,

eller det blev inte som det var tänkt.

Istället kan det ligga där och gnaga som ett dåligt samvete.

Och ve och fasa - bli omodernt och helt ute.

Något som kanske hände denna sidentrasa med ett halvfärdigt broderi.

En återbrukad sidenschal som broderats för att bli en bindmössa.

Ett vanligt sätt att ta vara på utslitna sidentyg.

Trots det nötta och slitna tyget har någon broderat med silke på det.

En blomform sydd med schatterstygn i fem olika kulörer.

Jämnt och vackert är stygnen fördelade och de fyller motivet perfekt. 

Något enklare är de gula "solarna" och de röda korsen som binder ihop trådarna. 

Men så effektfulla i sitt uttryck.

En form av kedjestygn blir eleganta bladslingor,

men oj vad slitna de ser ut - trots att broderiet inte är klart! 

Här saknas tråd eller så har den aldrig blivit sydd.

En titt på baksidan visar att nästan ingen tråd finns här.

Som vanligt när det gäller allmogens broderier lägger man krutet där det syns.

Tyget skulle monteras på en stomme och avigsidan döljas.

Men här syns i alla fall stygnen som fattas på framsidans bladslinga.

Så här ser tyget ut i sin helhet, kanten av sidenschalen syns tydligt.

Broderiet är skänkt till hemslöjdsföreningen på Gotland,

av Lydia Bolin, Käbbe i Eksta.

Någon gång i mitten av 1800-talet började någon sy.

Vad hände sen? Ännu en bit måste till för att det ska passa till en bindmössa.

Å andra sidan - som klart hade det aldrig hamnat i samlingarna.

Så hurra för det ofärdiga!

Tumstocken

Alnmåttet förknippar jag mest med textil,

men det var ju det naturliga längdmåttet före metersystemet,

och brukades till trä och virke också.

 Tumstocken däremot har mest använts för att mäta trä.

De äldsta tumstockarna var just en aln långa,

 veks på mitten med ett mässingsgångjärn. 

Graderingen kunde vara i verktum, 24,74 mm,

eller i inch, 25,4 mm, och då var stocken märkt LONDON.

Min tumstock, som jag ärvt efter farfar, har metermått på ena sidan,

och tummått på den andra sidan. 

Hela måttstocken mäter bara 50 cm,

så trots att den har en äldre form är måttenheten modern.

Den moderna måttstocken uppfanns av Karl-Hilmer Johansson Kollén.

År 1883 uppfann han komparationslinjalen,

 som visar meter- och tumskalan parallellt och så konstruerade han en vikbar led.

Ja så var då tumstocken uppfunnen!  

Alnen i Hemse

Det finaste jag vet som finns i Hemse är alnen.

Den aln som fungerat som likare vad det gäller mått.

En smidd järnstång som hänger på kyrkporten.

Den visar längden för en Gotlandsaln, något mellan 55,12 - 55,40 cm.

Alnen är från medeltiden och hänger på sin ursprungliga plats. 

På dörren i den södra portalen - den som fungerar som huvudingång idag.

Järnstången är graderad, indelad i fot, du ser väl det lilla hacket mitt på alnen?

Även Stånga kyrka har sin medeltida likare på plats och den har en inskription som lyder:

"Thitta ier ret gota eln".

Min egen aln kommer från min farmor, jag fick den efter min första vävkurs.

Den har det svenska alnmåttet, 0,593 802 meter.

 Indelningen är i tum och tio tum ger en fot på min aln,

men det här kan nog variera lite från ort till ort.

Eller över tid.

Alnmåttet mättes förr från armbågen till spetsen av långfingret,

så det är klart att det kan växla och bra att det fanns likare.

De två foten är också markerade, 2 F är instämplat i ena kanten.

Ett mått som användes för att mäta varor till försäljning,

det måste godkännas - krönas.

Min aln är krönt med en krona, en signatur och år 85.

Det bör nog vara 1885 som alnen blev krönt senast.

Precis i sluttampen på alnmåttens användning.

År 1889 blev metersystemet ensamt längdmåttsystem i Sverige,

och då slutade alnen att användas officiellt.

Men alnlikaren i Hemse den finns kvar sedan medeltiden.

Mitt Hemse

I fredags hade vi en workshop på skolan.

Lotta Kühlhorn gav deltagarna en häftig uppgift,

"Gör bilden av ditt Hemse".

Under en halvtimme gick alla ut och skissade eller fotograferade,

en till tre detaljer som är Hemse för dem.

Fulla med inspiration intogs gympasalen igen,

och så skulle bilden klippas fram ur ett svart kartongark.

Den skulle sedan limmas på en vit sida och minst 50% skulle vara svart.

Hus, detaljer, människor och bokstäver klipptes ut.

Att klippa ut motivet gav bilderna en härligt frisk frihet,

 och alla tyckte det var lättare än att teckna.

Bilden av Hemse kan vara så mycket,

trots att det bara är ett litet samhälle där det bor 1750 personer.

Men här finns bank, ishall, vårdcentral och så folkhögskola.

Allt snyggt grafiskt redovisat på kartongerna.

Lite olika detaljer plockades ut från allas motiv,

och sattes ihop på ett gemensamt ark.

Lotta visade hur man fixar till en rapport av det,

och plötsligt hade det blivit ett mönster som alla bidragit till.

Klart för schablon och tryck!

Radio Gotland gjorde ett kort inslag om aktiviteten, 

här kan du höra det.